Konkurrensfrågan påverkar vilka möjligheter företag har att starta och växa i varje kommun. Det handlar med andra ord om arbetstillfällen och skatteintäkter som alla tjänar på. Vad är sund konkurrens och hur kan ni arbeta med frågan?
De flesta kommuner har strategier som beskriver behovet av fler och växande företag, vikten av ett företagsklimat i världsklass och att kommunen ska arbeta för att fler och växande företag ska etablera sig i kommunen. Samtidigt finns det kommuner som medvetet eller omedvetet undergräver förutsättningarna för näringslivet att kunna konkurrera på lika villkor. Det sker oftast genom att kommunen själv konkurrerar på en viss marknad, fast under andra villkor och med andra förutsättningar än det privata näringslivet. Inte sällan har offentlig verksamhet tillgång till existerande infrastruktur och kan nyttja samdriftsfördelar med annan kommunal verksamhet
- Mycket är ju i gråzonen. Om vi tar t ex ett kommunalt gym, som ju har en anknytningskompetens, men det är ju odiskutabelt så att det stör konkurrensen på den marknaden. Så även om man är laglydig och försöker respektera regelverket så är man samtidigt konkurrensstörande. Det innebär att man kanske ska sätta konkurrensstörningsfrågan före frågan om lagenlighet, säger Olle Lundin, Professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.
Ett vanligt problem är att kommunen har en omfattande egen verksamhet som underhåller och försörjer den egna organisationen, men som även säljer tjänster eller varor till konsumenter och företag utanför den egna verksamheten. I många fall är prissättningen inte marknadsmässig, då kommunal verksamhet ofta utgår från en självkostnadsprincip där inte alltid samtliga kostnader räknas med. Priset blir då indirekt ett subventionerat pris som delvis bekostas av skattebetalarna, något som ingen privat aktör kan mäta sig med.
- Vi hade ett exempel med en företagare där kommunen konkurrerade med företagets tjänster, men där flera statliga myndigheter entydigt svarade att grunden för kommunens agerande inte var korrekt. Tyvärr tog det tre år innan kommunen korrigerade och slutade konkurrera med denna företagare. Näringslivet ska göra det som de är bäst på och låta kommunerna fokusera på det som är deras absoluta uppgift, deras kärnuppgifter, säger Göran Grén, Avdelningschef Företagsjuridik, Svenskt Näringsliv.
Betydelsen av sund konkurrens - så påverkas företagen
Konkurrensfrågan kan kännas som en teknisk fråga som kan överlåtas åt jurister. Men i verkligheten påverkar den vilka möjligheter företag har att starta och växa i varje kommun. Det handlar med andra ord om arbetstillfällen och skatteintäkter och därför är det en strategisk fråga för både politiker och chefstjänstemän. Varje kommun behöver tänka igenom hur man arbetar med att skapa en sund konkurrens. En fungerande konkurrens leder till att företag kan startas, utvecklas och erbjuda varor och tjänster till bästa kvalitet och pris. Detta leder till innovation, ekonomisk tillväxt och ökad investeringsvilja.
Synen på konkurrens och det kommunala kärnuppdraget skiljer sig kraftigt åt från kommun till kommun. För företag blir det ett problem när man förlorar affärer. Stora kommunala verksamheter har ofta högt förtroende hos allmänheten, vilket kan vara svårt att mäta sig med för en liten privat aktör.
Små företag drabbas hårdast eftersom de ofta är mer beroende av den lokala marknaden. Även en liten konkurrerande kommunal verksamhet kan få stor negativ påverkan. Men det finns också ett stort signalvärde i om kommunen genom oskäligt låga priser konkurrerar ut de lokala företagen. Vilken företagare känner sig frestad att investera i en kommun under sådana förutsättningar?
I Svenskt Näringslivs enkät om det lokala företagsklimatet från 2024 svarade 14 procent av drygt 32 000 deltagande företag att kommunens verksamhet i mycket eller ganska hög utsträckning trängde undan privat näringsverksamhet.
Sveriges kommuner har en viktig roll i att arbeta med frågan för att undvika konkurrensproblem och för att främja ett gott lokalt företagsklimat.