Tillväxt och företagarvillkor måste högst upp på agendan

Men på senare år har en del oönskade element smugit sig in i den politiska debatten. Ett är att lögnen har blivit ett redskap i vissa politikers verktygslåda. För ett antal år sedan hade flagranta lögner bestraffats hårt av väljarna och media.

Men i dagens mycket polariserade debatt, där avskyn mot motståndarsidan inte sällan är starkare än stödet till den egna, räknar vissa politiker kallt med att de har mer att vinna än att förlora på att dra till med rena lögner – till och med i direktsända utfrågningar och partiledardebatter. Inte sällan är det företagare som är i skottlinjen – handlare anklagas för att råvarupriserna ökar, producenter för ändrade förpackningsstorlekar och privata vårdföretag för att de går med vinst istället för förlust, för att ta några exempel. Här måste vi företagare ta debatten och förklara hur det ligger till. För om inte vi gör det, vem ska då göra det?

En annan är att politiken allt oftare anpassar sig efter opinionen, och inte tvärtom. På Palmes och Bomans tid var skiljelinjerna tydliga och fasta – de stod för varsin sida i politiken, och den vek de inte ifrån. Väljarna hade att ta hänsyn till vilken politik de föredrog och vilket samhälle de ville ha och anpassade sin röstning därefter. I dag får en väljarbarometer partier att ändra sin politik 180 grader över natten. På så vis kan till och med en borgerlig skolminister i samband med Pisa-kollapsen 2023 stå och hävda att ”incitamentskrafterna i vinst är för starka i förhållande till incitamenten när det gäller god kvalitet” – trots att en fördjupad analys av åren 2018 till 2022 tydligt visade att det var kommunala skolor som stod för hela raset i Pisa, medan privata skolor i stort sett inte tappade något alls. Så går det när sanningen blir underordnad. För alltför många spelar det mindre roll vad som verkligen är sant än att de får höra det de vill höra.

Och när lögner och osanningar blir för frestande att ta till även för dem som vi valt ut att företräda oss som lagstiftare och ledare, då är det viktigare än någonsin att vi som vet hur det ligger till står upp för sanningen. Vi kan inte förvänta oss att någon annan gör det åt oss. Om inte vi berättar hur det ligger till – vem ska då göra det?

4 av 10 arbetslösa tackar nej till jobb, enligt vår senaste Företagarpanel. Samtidigt visar andra undersökningar att bara en tredjedel av våra unga anser att bidragsfusk aldrig är berättigat, och allt fler unga och arbetsföra ser bidragsberoende som ett helt acceptabelt alternativ till arbete. Detta då vi redan är alltför få som försörjer alltför många. Jag tror att de flesta av oss gärna jobbar även för dem som inte kan jobba – men inte för dem som inte vill.

Mot denna bakgrund talas det på fullt allvar om förslag som förkortad arbetstid och slopad karensdag – till en mångmiljardnota som läggs i företagens knä. Plånboksfrågor brukar fungera bra som röstfiske, så återigen: Om vi inte berättar om vilka konsekvenser detta får för företagen, och därmed för finansieringen av välfärd och samhälle – vem ska då göra det?

I veckan höjde Nato ännu en gång målet för hur mycket av ett medlemslands bnp som ska satsas på försvaret – till fem procent. Vi står inför en energiutmaning där alla kraftslag måste byggas ut ordentligt för att klara framtidens utmaningar – inte minst kärnkraften. Vi har en mycket baktung demografi där pensionerna ska räcka till allt fler. Och vi står inför en grön omställning som inte kommer att bli billig – bara för att nämna några stora poster framöver.

I debatten talas det om att allt detta ska finansieras genom skattehöjningar eller att öka statsskulden. Vi på Svenskt Näringsliv tror på en annan modell. Istället för att kväva företag med ökade kostnader och pålagor, ge dem som redan i dag finansierar vårt samhälle och vår välfärd bättre förutsättningar att växa och utvecklas, att anställa fler och öka sin omsättning. Då ökar tillväxten och därmed den gemensamma kakan som ska finansiera allt vi måste få råd med.

Under Almedalsveckan har vi presenterat vår tillväxtagenda – 63 konkreta reformförslag inom fyra reformområden. Vi menar att ett årligt tillväxtmål på 2,5 procent istället för dagens 1,8 är fullt möjligt. Det skulle innebära ytterligare 500 miljarder kronor årligen i bnp. Som jämförelse är det tre gånger mer är dagens försvarsbudget.

1. Förbättra kompetensförsörjningen
Näringslivet behöver få stärkt inflytande över yrkesutbildningen och lönegolvet måste slopas för utländsk kompetens.

2. Rusta infrastrukturen
Vi behöver stora satsningar på alltifrån elförsörjning och digital infrastruktur till eftersatta vägar och järnvägar.

3. Öka drivkrafter för fler jobb och innovationer
Bolagsskatten bör sänkas till EU:s miniminivå samtidigt som arbetsgivaravgiften sänks för unga och taket tas bort för så kallade FoU-avdrag.

4. Skapa regelverk för ett växande näringsliv
Vi måste korta tillståndsprocesser och stoppa överimplementering av EU-regler så att goda innovationer inte dör i byråkratins kvarnar.

Målen är ambitiösa och ribban är högt satt. I höst och fram till valet kommer vi att rulla ut vår tillväxtagenda på bred front över hela Sverige. Därför att företagares villkor och tillväxt måste komma högt upp på dagordningen i den kommande valrörelsen om vi ska få fart på Sverige. Vi kommer att behöva din hjälp med att lyfta frågorna och jag kommer att återkomma till dig om hur vi kan hjälpas åt tillsammans. För återigen – om inte vi gör det jobbet är det ingen som kommer att göra det åt oss.

Men först väntar en efterlängtad sommar. För de flesta företagsledare och egenföretagare är flera veckors sammanhängande semester bara något att drömma om. Men jag hoppas att du, oavsett om du är företagare, politiker eller tjänsteman, får en riktigt skön sommar. Tack för det första halvårets möten, samtal och debatter. Tack till er som besökt oss, tagit emot besök, läst och spridit våra inlägg. Vill du ha besök av oss? Mejla eller ring, vi ses gärna!

Sist, men inte minst: Tack för att ni driver Sverige framåt! Och fortsätt ha höga förväntningar. Sverige är fantastiskt och potentialen i det svenska näringslivet är stor. Nu måste det bara få bästa tänkbara förutsättningar att växa. Ska det gå bra för Sverige måste det gå bra för svenska företag.

Johan Dalén
Regionchef, Svenskt Näringsliv Blekinge