”Vill man väga in miljönytta måste man också betala vad det kostar”

MaserFrakt är ett transport- och maskinförmedlingsföretag med 170 anställda och med huvudkontor i Borlänge. Fordonsflottan består totalt av 1 500 fordon varav hälften är lastbilar och hälften olika typer av maskiner. Företaget har som målsättning att vara helt klimatneutralt år 2035.

– Det kanske kan låta överraskande med en sådan målsättning när det handlar om lastbilar och tunga maskiner. Det finns förmodligen en bild av att det mesta fortfarande går på konventionell diesel, men utvecklingen går fort och vi börjar bli mer fossilfria än vad folk känner till, säger Per Bondemark.

Per Bondemark berättar att MaserFrakt i dagsläget är till drygt 50 procent fossilfria och detta till stor del tack vare HVO som alltså framställs med förnybara råvaror. Hur stor andel av det totala drivmedlet som ska bestå av förnybar råvara styrs av den så kallade reduktionsplikten, men MaserFrakt har alltså tagit detta mycket längre än vad reduktionsplikten föreskriver.

– HVO är ett jättebra drivmedel, men problemet är att råvaran är ändlig, särskilt palmoljefria råvaror. I takt med att Sverige och andrar länder höjer sin reduktionsplikt tror vi inte att råvaran kommer att räcka till.

Olika teknik för olika ändamål

MaserFrakt vågar inte förlita sig på att HVO är ett långsiktigt alternativ och har därför stakat ut tre alternativa teknikspår framåt, däribland flytande metangas, batterieldrift och bränslecellsdrift.

– Flytande metangas kan ersätta en diesel när det kommer till såväl avstånd som prestanda, vilket är teknikens fördel. Vi har relativt nyligen öppnat en tankstation i Borlänge tillsammans med Gasum och har gasbilar i drift och ett större antal gaslastbilar är beställda.

Bränslecellsdrift har delvis samma fördel, nämligen att den kan gå långt och driva tunga fordon.

– Denna teknik bygger på en elmotor men batterierna laddas av en bränslecell som försörjs via vätgas. Vi har fått stöd av Energimyndigheten att bygga en tankstation för vätgas, vilket vi håller på att arbeta med just nu. När det kommer till bränslecellsbilar tror vi att vi kommer att hitta våra kunder bland i huvudsak industrier, dagligvaruhandel med mera, fortsätter han.

Den kanske vanligaste alternativa bränsletekniken är batterieldrift. Per Bondemark ser stora möjligheter när det kommer till lokala och regionala uppdrag, där resorna är kortare och sker på dagtid.

– Vi jobbar mycket med optimerade rutter där bilar åker samma sträcka varje dag. Sådan planerad trafik gör också att vi inte behöver oroa oss för laddinfrastruktur och liknande eftersom vi kan göra planerad laddning på nätterna.

Upphandlande myndigheter måste värdera miljönyttan

Per Bondemark säger att han är mycket positiv till den nya tekniken.

– Det är ju en otrolig framgång om vi kan minska utsläppen både av koldioxid, men också av kväveoxider, svaveloxider, partiklar och andra utsläpp. Särskilt när det gäller partikelutsläpp är det en självklarhet att välja en ellastbil snarare än en dieseldriven lastbil i stadsmiljö.

Per Bondemark hoppas nu att upphandlande myndigheter, kommuner och regioner, börjar prioritera miljövänliga transporter.

– Det har länge funnits en vilja att ställa om transporterna, men nu när den tekniska möjligheten blir tillgänglig är det också avgörande att det faktiskt görs. Jag kan tycka att det är ett för stort fokus på pris när anbuden värderas. Vill man väga in miljönytta måste man också betala vad det kostar. En ellastbil är i runda slängar tre gånger så dyr som en dieselbil, så det kommer ofrånkomligen också att synas i anbuden.

Han menar dock att det inte behöver bli så dyrt om de upphandlande myndigheterna nyttjar de stöd som finns, som syftar till att ställa om transportsektorn.

– Det finns mängder av olika stöd att söka som syftar till att stimulera denna utveckling. Jag hoppas att man nyttjar denna möjlighet för att få till pilotprojekt som kan sätta fart på utvecklingen. Om företag i transportsektorn ska kunna ställa om sin verksamhet krävs det också att kunderna är med och visar att man vill ha omställningen, avslutar Per Bondemark.