En innovation född ur skogens aska
Den stora skogsbranden i Västmanland 2014 blev en väckarklocka för många. För Hasse Wettersten blev det också början på resan med FFE-adaptern – en innovation som kan ge lantbruket en viktig roll i framtidens brandberedskap.

Hasse Wettersten tror inte på ödet. Men hans erfarenhet säger att oväntade möten och händelser ofta kan leda till något större – om man väljer att ta vara på dem.
För drygt tio år sedan förstörde skogsbranden i Västmanland nästan 14 000 hektar skog och blev den största skogsbranden i Sveriges moderna historia. Ungefär samtidigt flyttade Hasse från Uppsala till Fjällsta utanför Gällö. Två till synes oberoende händelser som skulle komma att sammanstråla i en innovation som i dag uppmärksammas långt utanför Jämtlands gränser.
Bönderna visade vägen
Det som knöt händelserna samman var inte branden i sig, utan erfarenheterna från släckningsarbetet. En av utmaningarna var behovet av fler människor som kan hjälpa till när stora olyckor eller naturhändelser inträffar. Som en följd av detta uppmuntrade dåvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bildandet av lokala brandvärn runt om i landet.
Med lång erfarenhet inom räddningstjänsten fick Hasse uppdraget att starta ett lokalt brandvärn i Fjällsta och i samband med det kom han i kontakt med traktens lantbrukare. Flera av dem hade erfarenhet av att hjälpa till vid skogsbränder och visste att deras gödseltunnor kunde vara en värdefull resurs när stora mängder vatten behövde transporteras.
– Bönderna hade redan identifierat möjligheten och hade själva modifierat sina tunnor för att kunna användas vid brandsläckning, berättar Hasse.
Det var när lantbrukarna demonstrerade sin utrustning som Hasse fick upp ögonen för den kapacitet som redan fanns ute på gårdarna. På bara några minuter fylldes en gödseltunna med 18 000 liter vatten.
– Det gick så fort att jag bara stod och gapade, berättar han.
Men när vattnet sedan skulle användas såg han också begränsningen. Med den lösning som användes då tömdes tanken på bara några minuter. För en erfaren brandman väckte det direkt nya tankar.
– Jag såg potentialen men också att man inte tog tillvara på vattnets kapacitet fullt ut. Om tanken är tom efter fyra minuter får man ingen uthållighet i insatsen.
Två dagar senare hade han byggt den första prototypen till det som senare skulle bli FFE-adaptern – uppkallad efter Fjällsta Fire Equipment, företaget som Hasse grundade för att utveckla innovationen vidare.
Fyra minuter blev tjugo
Genom att minska dimensionen på utloppet lyckades Hasse behålla trycket samtidigt som vattenflödet bromsades upp. Resultatet blev att samma mängd vatten kunde användas betydligt längre.
– Vi gick från ungefär fyra minuters tömningstid till omkring 20 minuter, och under ett släckningsarbete kan det vara den avgörande skillnaden, säger Hasse Wettersten.
Under de senaste åren har Hasse arbetat metodiskt med att testa, utveckla och presentera lösningen för räddningstjänster, myndigheter och aktörer inom beredskapsområdet.
– Jag är ingen affärsman. Jag är problemlösare. Därför har jag tagit hjälp av andra som kan sådant som produktion, prissättning och marknadsföring.
Från manuell tillverkning till precisionsgjutning
För att ta nästa steg i utvecklingen behövdes en tillverkningspartner. Den rollen kom HPG i Hackås att få. Precisionsgjuteriet har funnits i över 50 år och levererar komponenter till kunder inom bland annat fordons-, försvars- och medicinteknikindustrin. Bland kunderna finns företag som Koenigsegg och Saab.
– Officiellt är vår roll att tillverka produkten, men vi har också varit med i utvecklingsarbetet. Den senaste versionen har vi varit med och ritat för att göra den bättre anpassad för tillverkning och användning, säger vd Henrik Boström.
Tidigare byggdes adaptern genom att ståldelar svetsades samman. I dag gjuts den i aluminium, vilket gör produkten både lättare och mer användarvänlig.
– Genom att gjuta den får vi en snyggare, starkare och mer effektiv produkt. Samtidigt blir den enklare att tillverka i större serier, säger Henrik

Ett jämtländskt samarbete
För Henrik är projektet också ett exempel på vad som kan hända när företag i länet samarbetar. Produktionen sker i Hackås och lackeringen utförs av Samhall i Svenstavik. Ambitionen är att en så stor del av värdekedjan som möjligt ska finnas kvar i Jämtland.
– Det här är ett bra exempel på hur vi kan samarbeta inom länet för att ta fram kompletta produkter. Jag hoppas att fler tar tillvara den möjligheten, säger han.
Även om produktionen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede ser Henrik en tydlig potential.
– Det är en smart produkt som löser ett verkligt problem. Egentligen är det en ganska självklar idé och man kan nästan undra varför ingen kommit på den tidigare.
En lösning för framtidens utmaningar
Den senaste modellen av FFE-adaptern har ännu inte börjat produceras i större skala. Samtidigt har intresset vuxit i takt med att Hasse visat upp lösningen på mässor i både Sverige och Norge.
Kanske ligger innovationens största potential inte i själva adaptern, utan i vad den gör möjligt. Innovationen skulle kunna få en viktig roll i en fråga som blivit alltmer aktuell de senaste åren: hur samhället ska använda sina resurser smartare när kraven på beredskap ökar.
Under sina 37 år som brandman har Hasse sett hur tillgången på både personal och resurser förändrats och han menar att det finns anledning att titta närmare på de resurser som redan finns ute på landsbygden.
– Det pratas mycket just nu om hur vi ska bygga upp civilförsvaret och stärka beredskapen. Men här finns redan maskiner, vattenkapacitet och människor med lokalkännedom ute på gårdarna. Det handlar inte om att uppfinna något nytt, utan om att använda det vi redan har på ett smartare sätt, avslutar Hasse.








