Julhälsningar och önskan om politiska visioner

Nu är det jul igen och jag summerar ännu ett arbetsår i företagens tjänst. Vid denna tiden förra året skrev jag att vi såg framemot ett ljusare 2021 efter ett covid tungt 2020. Med facit i hand kan man konstatera att pandemin blivit och är, mer långdragen än någon kunnat förutspå.

”Jobb är grundläggande. Alla som kan jobba ska jobba. Det gäller lika för alla.” Så sa Magdalena Andersson i sitt installationstal på S-kongressen, ett par veckor innan hon utsågs till Sveriges statsminister.  
”Alla barn ska se sina föräldrar arbeta och bidra till samhällsbygget. Det ger stolthet, viktiga förebilder, men också en insikt om vad som en dag också förväntas av dem.” Den visionen delar vi fullt ut med statsministern, liksom övertygelsen om att det är i Sveriges företag som de nödvändiga jobben uppstår.

Tyvärr är det i övrigt ganska sparsmakat med såväl visioner som initiativ i svensk politik för närvarande. Vi tar aldrig partipolitisk ställning, vårt fokus är alltid näringspolitik, i alla politiska färger. Men vi konstaterar att det knappa året fram till valet riskerar att präglas av låsta positioner, hoppande majoriteter och politiskt spel, snarare än om sakfrågor och nödvändiga reformer.

Det är olyckligt, för det som Sverige just nu behöver mest av allt är visioner, handlingskraft och ett brett samförstånd om att ett starkt näringsliv och livskraftiga företag är lösningen på vårt största problem – utanförskapet. Företag som får förutsättningar att gå bra genererar inte bara de medel som är en förutsättning för vår välfärd – när de växer och nyanställer, hjälper de människor att kunna gå från beroende till självförsörjning. 

I Kalmar län står 30 072 personer utanför arbetsmarknaden i arbetsför ålder. Att få ett arbete och ett sammanhang är framför allt viktigt för den enskilde, men också en stor vinst för samhället. Utanförskapet för hela Sverige beräknas kosta samhället 270 miljarder årligen i transfereringar och uteblivna skatter. En minskning av utanförskapet med 20 procent skulle frigöra mer än 54 miljarder kronor till statskassan varje år. Det; Men framför allt: Våra barns förebilder ska vara föräldrar som går till jobbet.

Men för att företag ska kunna växa och nyanställa, behöver de också tillgång till rätt kompetens. Nya LAS är en viktig reformering som både kommer att skapa flexibilitet och ge stora möjligheter till kompetensutveckling och omställning. Det livslånga lärandet är något som kommer att betonas och bli centralt på den nya arbetsmarknaden.

Men fortfarande är kompetensbristen svenska företags största tillväxthinder. Samtidigt som många branscher skriker efter arbetskraft, ökar ändå utanförskapet - framför allt i grupperna unga och utrikes födda.
För att råda bot på den missmatchen behöver vi ett utbildningssystem som i betydligt högre utsträckning levererar det som företagen efterfrågar. En tidigare introduktion till näringslivet i skolan och Ung Företagsamhet på alla skolor är andra åtgärder som skulle förbättra matchningen. 

Att klara klimatomställningen är helt avgörande för framtiden och i den omställningen vill och kan företagen vara motorn. Men då krävs också rätt förutsättningar.

I dag ser vi hur långa tillståndsprocesser hindrar expansioner och utbyggnaden av elinfrastrukturen, samt hur bristen på planerbar el omöjliggör nya, stora etableringar och hämmar allt från laddinfrastruktur till stabil tillgång för stor tillverkningsindustri. Att beskedet i slutförvarsfrågan fortfarande dröjer och att det både är nödvändigt och lönsamt att elda fossilt i Karlshamnsverken är två stora underbetyg till svensk elpolitik.
Sverige har verkligen chansen att ta ledartröjan i världen när det gäller den gröna omställningen – men då krävs det att alla dessa viktiga bitar är på plats.

Covid 19-pandemin har utöver allt mänskligt lidande också gjort en hel del saker tydliga. Det har blivit smärtsamt uppenbart hur fort det går att rasera principer och stänga gränser – vilket orsakat komponentbrist, långa leveranstider och ökade råvarupriser. Att den fria rörligheten är nyckeln till vårt välstånd har blivit tydligt för de flesta under pandemin, och när rörligheten in och ut ur länder hämmas och både spetskompetens och enklare arbetskraft hindras, då får det allvarliga konsekvenser.
Samtidigt ser vi att helt nya arbetssätt och nya arbetsmarknadsregioner växer fram i pandemins spår.

Företagen skapar skattepengar, välfärd och jobb och sitter på nyckeln till de flesta av Sveriges problem och utmaningar. Det är inte företagens ansvar eller uppgift att skapa fler jobb, men företag som får rätt förutsättningar från politiken kommer både att växa och anställa fler och gå i frontlinjen för en grön och hållbar omställning.

Tack vare den fria företagsamheten har pengar skapats, bland annat kunnat användas till forskning, lett till vaccin och räddat många liv. Det är ju just detta som är det fina, när det går bra för svenska företag skapas förutsättningarna för hela vårt samhälle att fungera.

Vi på Svenskt Näringsliv Kalmar län arbetar varje dag med att vara företagens både öron och röst i debatten. Kanske är det så att vårt arbete aldrig varit så viktigt som nu. Att ständigt föra upp näringslivets frågor högst på den politiska agendan, det är vårt viktiga uppdrag.

Under året har vi haft många goda samtal med politiker och tjänstemän inom kommun, region och riksdag, och samtal med företrädare från andra organisationer och media. Det är just genom goda samtal som vi tror att förbättringar kan ske, genom dialog skapas förståelse för varandras förutsättningar.

Tusen tack till alla er som bidragit på olika sätt i möten, diskussioner och debatter!

Med dessa rader och artiklar vill jag, mina kollegor Johnny Rönnfjord och Marie Prick önska er alla, företagare, politiker och tjänstemän en riktigt skön och vilsam julhelg och därefter ser vi fram emot ett nytt företagsamt år.

Ulrica Bennesved
Regionchef Svenskt Näringsliv Kalmar län