Den service och de avgifter som möter företagen är olika i kommuner. Kronoberg särskiljer sig bland annat genom en låg digitalisering, där få kan följa sina ärenden på nätet.
Detta framkommer i en granskning av Näringslivets regelnämnd (NNR), som har undersökt regeltillämpningen på fem områden som är av särskild vikt för företagen. Det handlar om livsmedelskontroll, serveringstillstånd, bygglov, miljöfarlig verksamhet och villkor för nyetablering. Syftet med NNR:s projekt är att uppmuntra kommunerna att se över sin tillämpning av regler för att göra den mer enhetlig och kostnadseffektiv för företagen.
Många företag har erfarenhet av att söka bygglov. Inom Sverige kan handläggningstiden för ett identiskt ärende variera med hela tio veckor och den sammanlagda avgiften variera med över 200 000 kronor. Även inom Kronoberg är skillnaderna stora. Avgiften för NNR:s bygglovsexempel varierar mellan 36 000 kronor och 66 000 kronor.
– Avgifterna ska motsvara arbetsinsatsen och det är svårt att se att de verkligen gör det i det här fallet. Det finns heller ingen naturlag som säger att det ska behöva vara olika långa handläggningstider i olika kommuner, utan det är snarast en fråga om prioriteringar och effektivitet, säger August Liljeqvist på NNR.
Men det är inte bara avgifterna som skiljer, utan även kommunernas service och regeltillämpning. Det kan gälla sådant som turordningen i vilken olika ärenden prioriteras eller om det finns maxgränser för hur lång handläggningstiden får ta. Det viktigaste för företagen är oftast att ha en god kommunikation med kommunen, samt en tydlighet och förutsägbarhet i regeltillämpningen.
– Fler kommuner borde löpande utvärdera sin myndighetsutövning för att se hur den kan förbättras utifrån ett företagsperspektiv. Osäkerhet och långa handläggningstider kostar pengar för företagen, säger Ulrica Bennesved, regionchef för Svenskt Näringsliv i Kronoberg.
Coronakrisens effekter och efterverkningar kommer att ställa extra stora krav på effektiviteten i de kommunala förvaltningarna framgent. Ska kommunerna uppnå ett gott näringslivsklimat, underlätta investeringsbeslut och främja att livskraftiga företag byggs upp igen efter krisen, måste insatser i form av bland annat effektiviserad och höjd myndighetsservice göras. Dessutom påverkar en minskning av regelbördan antalet arbetstillfällen – och därmed kommunernas skatteintäkter – positivt.
– NNRs granskning av kommunernas regeltillämpning är nyttig läsning som alla kommuner kan lära sig av. Det finns alltid någon annan kommun som är bättre än ens egen på något område, så möjligheterna till benchmarking är mycket goda. Vill kommunen vara en attraktiv plats för företagen, finns det anledningar att granska just hur företagen bemöts, hur tillstånd hanteras och hur tillsyn utförs. Här kan alla bli lite bättre, säger Ulrica Bennesved.
På uppdrag av Svenskt Näringsliv, Företagarna, LRF, Fastighetsägarna, Svensk Handel och Visita har Näringslivets Regelnämnd, NNR, genomfört en stor granskning av regeltillämpningen i Sveriges kommuner. De fem områden som granskas är kommunernas livsmedelskontroll, serveringstillstånd, bygglov, miljöfarlig verksamhet och villkor för nyetablering. Huvudsyftet med NNRs projekt är att uppmuntra kommunerna att se över sin tillämpning av regler som berör företagen. Förhoppningen är att det ska bli mer enhetligt och kostnadseffektivt för företagen liksom mer förutsägbart.
Hela resultatet finns på www.kommungranskning.se.