Norrbotten genomgår en sällan skådad ny-industrialisering. De enorma investeringar som görs sätter stor press på såväl staten som länets kommuner att arbeta snabbare och mer effektivt. En kommun som dock verkar helt ointresserad att förbättra sitt arbete och företagsklimat är Kiruna.
Trots att arbetsbördan ökar är det helt avgörande att myndighetsutövningen går fortare. Det stora intresse som företagen visar för Norrbotten måste få den uppmärksamhet det förtjänar. De nya arbetssätt som krävs kanske kan bidra till att Norrbottens kommuner på sikt får till ett bättre företagsklimat. Bodens kommun är ett exempel på hur det är möjligt att upprätthålla ett bra företagsklimat trots stora industrisatsningar. Kommunen får fortsatt fina betyg av sina företag trots den stora uppmärksamhet som ofrånkomligen måste ges H2 Green Steels stålverk.
En kommun som tyvärr inte lyckas lika bra som Boden är Kiruna. De senaste tio åren har kommunen legat i botten av vår ranking av kommunernas företagsklimat. Det kan inte förklaras med att det skulle finnas särskilda faktorer som är svåra att påverka. I grund och botten framstår det som ett ointresse för företagsklimatet.
I årets enkätundersökning av företagsklimatet är Kiruna-företagen fortsatt missnöjda. Det betydelsefulla sammanfattande omdömet får betyget 2,6. Tillsammans med Pajala, som fick samma betyg, ligger Kiruna sämst till i länet när det gäller det sammanfattande omdömet. Gränsen för godtagbart går vid 3,0. För jämförelsens skull får Boden det sammanfattande omdömet 4,1. Kiruna backar när det gäller såväl kommunpolitikernas (2,2) som tjänstemännens (2,3) attityder. Vart fjärde företag uppger dessutom att de har övervägt att flytta sin verksamhet till en kommun med bättre företagsklimat.
En viktig faktor som påverkar företagsklimatet handlar om vilka signaler en kommunledning sänder ut. En tydlig signal i sammanhanget är att kommunen stoppat arbetet med detaljplanen för det gruvbolag som fått tillstånd av mark- och miljödomstolen att bryta grafit i Vittangi. Anledningen till detta är att kommunen vill ha ekonomisk ersättning av staten.
Huruvida kommuner och lokalsamhällen ska ersättas ekonomiskt av staten är naturligtvis en fråga som kan diskuteras. Men en sådan diskussion måste kunna föras utan att använda ett enskilt företag som slagträ. Det om något är att visa på dåliga attityder och det skickar tydliga signaler till befintliga och framtida företag att de inte är välkomna utöka sin verksamhet eller etablera sig i Kiruna. Om Kirunas politiker tar företagen för givet, så att de till och med använder dem som utpressningsverktyg gentemot staten, är det faktiskt inte särskilt förvånande att företagsklimatet ligger i botten. Och det bådar inte gott för framtida stora investeringar i kommunen.