Företagen i Örebroregionen alltmer pessimistiska

– Vi går in en lågkonjunktur – frågan är bara hur djup och lång den blir. Det är sedan tidigare känt att hushållen är rekorddeppiga samtidigt som många priser stuckit i väg och det minskar den privata konsumtionen. Det vi observerar nu är att företagen också ser alltmer dystert på den närmaste framtiden säger Karl Hulterström på Svenskt Näringsliv i Örebro

För Örebroregionen är det också historiskt låga siffror när det gäller tron på utvecklingen de kommande 12 månaderna.

– Tittar vi på historiska nettotal brukar 30 till 40 procentenheter fler företagare tro på en ökning än på en minskning när de tittar framåt. Nu är det fler som tror på en minskning än på en ökning av försäljningen. Liknade siffror ser vi när företagare blickar framåt när det gäller antal medarbetare, säger Karl Hulterström.

Det stora orosmolnet är inflationen. Pandemin och kriget i Ukraina har skapat ett minskat utbud som fått brett genomslag på inflationen i Sverige och omvärlden. Dock finns ljusglimtar. Trycket i leverantörskedjorna har börjat minska och vissa råvarupriser har börjat vända nedåt. Det finns förutsättningar för en snabb nedgång i inflationen och därmed för avtagande räntehöjningar. En ansvarsfull avtalsrörelse är dock en förutsättning för en sådan utveckling.

– Vi kommer att få leva med en hög prisnivå, men ökningstakten, det vill säga inflationen, kan minska kraftigt nästa år. Detta förutsätter dock att avtalen tecknas på en nivå som utgår från företagens konkurrenskraft. Att i nuläget försöka kompensera för inflationen med kraftiga löneökningar riskerar att kasta Sverige in i en löne- och prisspiral med än högre räntor. Det tjänar ingen på, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

– Just kraftiga löneökningar är något företagare jag träffar i regionen tar upp som ett orosmoln inför kommande år. Det skulle kunna ge dem stora kostnadsökningar. Då är vi snart tillbaka till en tid av bestående hög inflation och obefintlig reallöneutveckling. Precis som Sven-Olov Daunfeldt är inne på – det tjänar ingen på, säger Karl Hulterström.

Den svenska ekonomin är i stort behov av strukturella reformer. Lågkonjunkturen kommer att medföra att arbetslösheten stiger, från en redan hög nivå. Därutöver finns ett omfattande utanförskap. En kraftigt utbyggd och trygg fossilfri elförsörjning behöver komma på plats. Och den svenska produktivitetsutvecklingen har fallit under lång tid och halkat efter många jämförbara länder.

– Med rätt strukturella reformer på exempelvis arbetsmarknadens och energiförsörjningens område kan tillväxt och produktivitetsutveckling ta fart igen. Det skulle ge utrymme för framtida reallöneökningar. Bara en bättre produktivitetsutveckling kan bidra till att i framtiden kompensera för de höga priserna och trygga ökade reallöner och ökad levnadsstandard, avslutar Sven-Olov Daunfeldt.