Per Söderlund (SD): ”Regelkrångel kostar svenska företag 370 miljarder kronor varje år.”

Hur kan företagens vardag bli enklare och fler människor komma i arbete? I vår intervjuserie inför valet svarar Per Söderlund (SD) på frågor om regelbörda, kompetensförsörjning, tillväxt och vilka reformer han anser krävs för att stärka företagsklimatet i Örebro län.

Hur bedömer du dagens företagsklimat i Örebro län?

– Företagsklimatet i Örebro län är idag svagare än riksgenomsnittet, och problemen är tydligt dokumenterade i Svenskt Näringslivs senaste mätning. På lokal nivå kopplat till kommunernas service och bemötande vid handläggning av företagsärenden rankar Örebro län dessutom under rikssnittet. Där finns uppenbarligen ett jobb att göra.

Vad anser du är det största hindret för företagande idag?

– Ett av de största hindren för företagande är den omfattande regelbördan. Enligt Tillväxtverket kostar regelkrånglet svenska företag omkring 370 miljarder kronor årligen, resurser som i stället kunde användas för att växa, investera och anställa. Regelkrånglet lyfts dessutom av företagen själva som ett av de absolut största tillväxthindren vid sidan av kompetensbristen. Det behövs främst förenklade regler för företagare, stopp för överimplementering av EU-direktiv och kortare handläggningstider. Även kompetensförsörjningen behöver stärkas genom utbildningar som matchar näringslivets behov.

– På riksnivå prioriterar vi och regeringen regelförenklingsfrågorna högt. Ett konkret förslag om att avskaffa kravet på bevarande av kvitto för räkenskapsinformation infördes från 1: a Juli 2024. Detta krav har inneburit kostnader för företagen om nästan 4 miljarder årligen. Ett förenklingsråd och ett implementeringsråd har införts vilka kommer att arbeta med det systematiska regelförenklingsarbetet och säkerställa att EU-lagstiftning inte överimplementeras på svenska företags bekostnad.

Hur ska staten säkerställa att politiska beslut faktiskt förbättrar företagsklimatet även utanför storstäderna?

– Genom regelförändring, likvärdig myndighetsservice, regional kompetensförsörjning, bättre infrastruktur och tydlig uppföljning kan vi stärka företagsklimatet i hela landet. Utanför storstäderna är dessutom rimliga drivmedelspriser helt avgörande för möjligheten att bo och verka. Sverige ska inte tillbaka till skyhöga priser orsakade av reduktionsplikten.

Sveriges produktivitet och tillväxt har tappat fart sedan flera år tillbaka. Hur vill Sverigedemokraterna få fart på tillväxten igen?

– Inflationen är nu i princip besegrad, vilket ger utrymme att växla över till tillväxtpolitiken. Det kommer att ta tid innan köpkraften är återställd för hushållen. En viktig uppgift framöver i den ekonomiska politiken är därför att understödja återhämtningen och nu behövs satsningar som stärker jobb, investeringar och hela ekonomins återhämtning. När priserna stabiliseras kan vi fokusera på att öka produktivitet, stärka arbetslinjen och skapa förutsättningar för hållbar tillväxt framåt.

Många personer i länet är idag inte självförsörjande, medan många företag misslyckas med sina rekryteringar. Hur vill Sverigedemokraterna lösa detta problem?

– Fler måste komma i arbete och ta de jobb som finns, där de finns. Då krävs att de strukturella problemen på arbetsmarknaden åtgärdas. Det handlar om skärpta krav i integrationspolitiken, starkare drivkrafter till arbete och ökad självförsörjning. Vi och regeringen fortsätter nu återupprätta arbetslinjen som grund för högre tillväxt och ett starkare Sverige.

Läs också

Willhelm Sundman: ”Företag skapar jobb, skatteintäkter och välfärd – då måste politiken också arbeta för ett bättre före

Läs också

Matilda Ernkrans: ”I osäkra tider behöver staten vara en stabil och långsiktig partner”

Läs också

Elin Nilsson: ”Det måste vara enkelt att starta och driva företag”

Läs också

Denis Begic: ”Ett starkt samhälle är grunden för ett starkt näringsliv”

Läs också

Jimmy Nordengren: ”Vi ska inte ha ett A- och B-lag i företags-Sverige”