Brott mot företag drabbar även svensk produktivitet 

Brottsligheten fortsätter att breda ut sig i Sverige. Under 2023 anmäldes över 1,5 miljoner brott, vilket var fler än under föregående år. Och i skuggan av uppmärksammade grova våldsdåd blir även brott mot företag ett allt större problem. Kriminaliteten kostar nu landets företagare nästan 100 miljarder kronor om året. Främst handlar det om så kallade mängdbrott, som stölder, inbrott och skadegörelse, men allt fler utsätts även för olika former av bedrägerier. 

Så hör krafttag mot kriminalitet också till företagarnas högst prioriterade frågor. Enligt Svenskt Näringslivs enkät om det lokala företagsklimatet ser mer än var tredje företagare åtgärder mot brottslighet och otrygghet som viktigast. Samtidigt märks en stor uppgivenhet då det gäller polisens förmåga att utreda brotten. Många företagare väljer att inte göra någon polisanmälan eftersom de upplever att det inte tjänar något till. Anmälningarna tar tid och kraft från kärnverksamheten samtidigt som utredningarna ofta snabbt läggs ned, upplever de. Men därmed ökar också risken för att problemen underskattas eftersom brott som inte anmäls går under radarn för officiell statistik, påpekar Lena Nitz, Svenskt Näringslivs expert på brotts- och trygghetsfrågor. 

– Jag tycker att det är mycket allvarligt och vi tar upp det här i såväl våra rapporter som våra samarbeten med polisen. Det handlar om något grundläggande i tilliten till vårt rättssystem, men också för polisens del om att få information om den här sortens brottslighet. Statistiken påverkar hur polisen fördelar resurser och prioriterar, så det är oerhört viktigt att företagen anmäler, fastän man känner att det inte tjänar någonting till. Från Svenskt Näringsliv arbetar vi för att polisen ska underlätta för företag att ta kontakt och göra anmälningar. Varje brott i sig kanske inte har så stort värde, men när man lägger ihop de här mängdbrotten som det oftast handlar om, så påverkas både verksamhet och framtida beslut om investeringar. 

Fler poliser i yttre tjänst är ett av företagens viktigaste önskemål och även Lena Nitz ser klara fördelar med det. Förutom ökad trygghet bidrar synligare poliser till att förebygga mängdbrott. Och det bör kunna göras mer mot de vardagligare brotten utan att det blir på bekostnad av arbetet mot den grövsta kriminaliteten, menar hon. 

Även ekonomiska brott mot företag blir allt vanligare. Inte minst under sommaren, när den mest erfarna personalen ofta har gått på semester, utsätts många företagare för bluffakturor och andra bedrägeriförsök. Då gäller det att ha gjort grundläggande förberedande insatser, understryker Lena Nitz. Goda rutiner och satsningar på höjd riskmedvetenhet inom hela personalen fungerar brottsförebyggande även under semestern. Men samtidigt blir det allt svårare att freda sig. 

– De här brotten ökar bland annat för att de har blivit enklare att begå. Samhället blir mer och mer digitaliserat och nu går vi in i AI-tidsåldern också. Dessutom har den organiserade brottsligheten nu en sådan kapacitet att man köper sig komplexa brottsupplägg som är svåra att avslöja och har låg risk att bli upptäckt för. Polisen har svårt att hinna utreda de här brotten och det rör sig ofta om mycket pengar. De stora summor som omsätts inom näringslivet gör företagen högintressanta för kriminella att rikta sig mot, säger Lena Nitz. 

Hon betonar att den här typen av kriminalitet inte bara slår mot enskilda. När näringslivet utsätts i så stor utsträckning som idag påverkas även produktiviteten. Så drabbar brottslighet mot företag i förlängningen hela landets ekonomi. 

– Det här är en problematik som måste prioriteras högre av både myndigheter och politik. Man har fortfarande inte hela bilden av utsattheten med stölder, bedrägerier och så vidare. Det är därför vi trycker på vikten av att koda de här brotten hos brottsbekämpande myndigheter så att man får fram rättvisande siffror. Idag finns stora brister i statistiken. Just av det skälet är Svenskt Näringslivs rapport om brottslighetens kostnader så viktig, säger Lena Nitz. 

Åtskilligt arbete väntar på det här området, men för Lena Nitz blir det först en rejäl semester.  

Vad ska du göra i sommar? 
– Jag ska försöka att hänga i hängmattan så mycket som möjligt tillsammans med en god bok och kanske någon intressant rapport. Och gärna tillsammans med mina nära och kära. Den där hängmattan kommer att hänga både på lantstället och i Skottland.