”Det behövs ett batteri av åtgärder”

Självförsörjningsgraden i Sverige definieras i detta fall som ca 13 500 kronor i månaden, vilket är en ganska låg siffra. Trots detta är det många i Skåne som inte når upp till den nivån. I Perstorps kommun är det störst andel som inte når upp till självförsörjningsgraden – hela 35 procent. Därefter kommer Malmö på 32. Den skånska kommun som har bäst resultat i denna beräkning är Lomma, där bara 14 procent av invånarna ligger under självförsörjningsgraden. Därefter kommer Vellinge på 17. Siffran för riket som helhet ligger på 23 procent, och studenter är exkluderade från beräkningarna.

I Skåne är det oftare utrikesfödda än inrikes födda som inte är självförsörjande och då speciellt kvinnor. Under år 2021 var exempelvis varannan utländsk född kvinna i Malmö inte självförsörjande, och drygt 60 procent av samma grupp i Perstorp. Ser man till andelen som inte varit självförsörjande under något enskilt år sedan 2016 bland utrikes födda män och kvinnor handlar det om drygt 63 procent av männen i Höör och nästan tre fjärdedelar av kvinnorna i Osby.

– Långa perioder av utanförskap kan leda både till psykisk ohälsa och kriminalitet, och studier visar också att utanförskap har en benägenhet att gå i arv. Att stävja denna utveckling är därför mycket viktigt av både samhällsekonomiska och sociala skäl, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Rapporten visar att lågutbildade och utrikes födda är kraftigt överrepresenterade bland de som inte når självförsörjningsgraden. Ett bekant recept är därför att satsa mer på utbildningar, men Sven-Olov Daunfeldt menar att det inte räcker.

– Dessa siffror borde följas upp av politiken även som ett ekonomiskt mål. Det behövs ett helt batteri av reformer och dessa kan absolut inbegripa mer utbildning – men då måste de utgå från arbetsmarknadens behov. Sedan är sänkt arbetsgivaravgift för unga och subventionerade etableringsjobb klart värt att testa, men också ökade incitament för att jobba i stället för att gå på bidrag; en form av aktivitetskrav. Bland de som jobbar ibland kan smartare matchningsmetoder vara bra, och här kan privata leverantörer göra stora insatser.

Professor Johan Eklund, som är chefekonom på Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, har också studerat självförsörjningsgraden bland annat med fokus på Malmö. Faktorer som utbildningsnivå och hur gammal man är när man kommer till Sverige syns i statistiken. Oavsett ursprung så är det fler män och högutbildade som försörjer sig själv, men tittar man på s.k. utsatta områden så är det betydligt lägre nivåer över hela linjen.

– Vi står inför ett extremt heterogent problem där vi ser allt från vuxna analfabeter till akademiker som inte får jobb då de inte behärskar svenska bland de som inte kan försörja sig själva. Därför behövs det ett reformpaket med många olika åtgärder. Mycket måste ske på den nationella nivån via lagstiftning, men i kommunerna vore det rimligt att ställa högre krav för bidrag samt att kartlägga skuggekonomin som verktyg. Det är dessutom helt rätt läge att göra reformer nu; de är inte inflationsdrivande utan strukturreformer. Men viktigast initialt är att granska fakta och siffror och våga prata om problemen, säger Johan Eklund.

Patrick Joyce är chefekonom på Almega och presenterade delar av deras nya rapport Att börja eller att inte börja arbeta. Han pekade på det faktum att det faktiskt finns många lediga jobb att söka för den hugade, en stor del av dem kräver dessutom ingen högre utbildning utan finns inom sektorer som städ, service och besöksnäring. Problemet är dock att det för många inte lönar sig att börja jobba i stället för att gå på bidrag. För en familj där samtliga uppbär bidrag blir skillnaden försumbar om en börjar jobba. Men om en redan jobbar och nästa vuxna också börjar blir det en rejäl standardhöjning för familjen. Hur kommer vi dithän?

– Det finns olika recept för olika personer. Att öka aktivitetsgraden är något som borde göras snabbt, likaså att införa hårdare praxis kring bidragsutbetalning. För de som inte pratar svenska så kräv att de går heltid i SFI. Sänk skatten på långa inkomster och fortsätt att reformera Arbetsförmedlingen. Dessa reformer måste inledas redan nu, annars kommer det inte bli några förändringar under denna mandatperiod, säger Patrick Joyce.

För företagare kan det kännas både hopplöst och frustrerande att leta efter medarbetare, samtidigt som man vet att så många går utan jobb. Bristen på personal driver dessutom upp lönerna och många tackar nej till jobb då det knappast lönar sig jämfört med bidrag. Situationen tenderar bli alltmer ohållbar; något som Jannike Briesenland Lister som är vd på Sydkustens at Pillehill kan vittna om.

– Jag upplever förvånansvärt ofta att vi konkurrerar – inte med andra företag – utan med bidragssystemet. Det lönar sig uppenbarligen ofta inte att arbeta utan det kan ju till och med kosta pengar att jobba, med pendling, kläder osv. Vi har från tid till annan löst det med arbetskraftsinvandring men idag börjar det också bli för dyrt med tanke på den svenska valutan. Jag kan sakna de kontakten vi hade med Arbetsförmedlingen förr, när de var proaktiva och visade intresse. Det finns inte alls längre och vi försöker också att hitta andra vägar än att gå via Arbetsförmedlingen när vi letar personal, säger Jannike Briesenland Lister.

Sven-Olov Daunfeldt underströk avslutningsvis återigen vikten av skyndsamma reformer – också med tanke på lågkonjunkturen.

– Vi befinner oss i ett osäkert och bekymmersamt läge. Allt fler företag funderar på att varsla, vilket kommer att bidra till att de som idag står långt utanför arbetsmarknaden kommer ännu längre bak i kön. Regeringen måste därför genomföra reformer i samband med höstbudgeten och då fokusera på långsiktiga strukturreformer och fler i jobb.

Susanne Ydstedt