Så ska länsstyrelserna utveckla och förbättra kontakterna med företag

Nu ska företagens kontakter med länsstyrelserna förbättras. Regeringen har beslutat om ett särskilt uppdrag för att samordna kompetenshöjande insatser. Arbetet leds av Per Schöldberg, tidigare kommunalråd och riksdagsledamot, och ska pågå i tre år. Tillsammans med andra utvecklingsprojekt som drivs inom länsstyrelserna ser han möjligheter att stärka både myndighetssverige och svensk industri.

– Jag vill koppla ihop det här uppdraget med den stora gröna omställningen som pågår inom industrin. Den driver även myndigheterna att utveckla sina tillståndsprocesser. Vi kommer att jobba med att utveckla alltifrån bemötande till service och handläggningstider, säger Per Schöldberg.

Som statens förlängda arm ute i landet bedriver länsstyrelserna väldigt bred verksamhet. Årligen hanteras över en halv miljon ärenden om alltifrån enklare tillsynsärenden till miljötillstånd för stora industriprojekt. Nu väntar bland annat internutbildningar. Länsstyrelsernas uppemot 6 000 anställda ska få bättre kunskap om och förståelse för företagens förutsättningar och behov. Det ska leda till att de blir tydligare i kommunikationen med företag och det pågår ett arbete för större samsyn och det utlovas större samsyn i arbetssätt och bemötande mellan olika länsstyrelser. Men samordningsarbetet är inte fullt så enkelt som det kanske kan framstå som, betonar Per Schöldberg.

– Även om vi ska öka likformigheten mellan länsstyrelserna, så gäller det att hålla tungan rätt i mun. Ett ärende från en småföretagare som har en grävmaskin och stenkross är inte detsamma som ett från SCA eller LKAB. De kan inte hanteras exakt likadant, utan där måste vi anpassa oss utifrån situationen. Däremot kan man jobba mer för att öka samstämmigheten, så att det till exempel inte upplevs som att länsstyrelsen i Värmland gör på ett sätt och länsstyrelsen i Kronoberg på ett annat. Det finns redan internt arbete för att synka verksamheterna, men det skulle kunna göras mer systematiskt.

Länsstyrelserna ska också se till att medarbetarna har god förståelse för näringslivsstrukturen i de olika länen. Det skulle kunna utveckla myndighetsutövningen, menar Per Schöldberg.

– Hur ser exportstrukturerna ut, vilka branscher växer, vilka minskar? Hur många anställda har företagen och vilka omsättningstal? Sådana allmänna kunskaper kan vara bra att ha för dem som sedan sitter med enskilda ärenden. Så att medarbetare kan se helheten, där ett företag är involverat i en produktionsprocess där det ingår väldigt många olika företag. Det handlar ofta om värdekedjor och det kan vi behöva kunskapshöjande insatser kring.

De vanligaste synpunkterna från företag som är i kontakt med länsstyrelserna gäller handläggningstider och vägledning i olika ärenden. Men det rör sig inte om alldeles enkla avvägningar, understryker Per Schöldberg.

– Hur långt kan en myndighetsperson gå i rådgivning utan att det tullar på objektiviteten? Den diskussionen är jätteviktig, det finns inget svart och vitt där. Och hur bra fungerar fasta tidsgränser för handläggningstider? Jag är inte helt säker på att det är bra. Säger man fyra veckor för handläggning av en viss typ av ärenden kommer alla sådana ärenden förmodligen också att ta fyra veckor och de kanske egentligen kan ta två veckor ibland. Det pågår ganska mycket arbete med det här, liksom med vad man kallar motiverande samtal och bemötande. Bemötande är inte bara att man sitter och håller med, utan det ska också ges klara och tydliga besked.

Hittills har Per Schöldberg fått väldigt god respons på processen han dragit i gång. Han märker en tydlig vilja inom länsstyrelserna att utveckla arbetet tillsammans med företag. Även kontakterna med berörda organisationer gör honom optimistisk.

– Beslutsprocesser kan vara svåra, men eftersom viljan finns där både från näringslivet och länsstyrelserna så tror jag att vi ska kunna ta ett antal steg under de närmaste åren. Jag upplever att vi har en bra diskussion med Svenskt Näringsliv, liksom med LRF och olika branschorganisationer, och vi kommer att fortsätta samtalet. Det viktigaste är att man håller i gång den här dialogen. För det är naturligtvis inte en sak som ska göras om man ska utveckla verksamheter, utan det handlar om ständiga förbättringar, avslutar Per Schöldberg.