”Idag finns det inte ett enda yrkesprogram på Lidingö”

– Ungdomar och föräldrar vet för lite eller ingenting om gymnasievalet. Informera, informera och informera är den viktigaste åtgärden för att komma till rätta med problematiken, säger Victor Benton.

Gymnasiearbetet bidrar med förslag på åtgärder till hur Lidingö stad kan få ungdomar att välja gymnasieutbildningar som matchar arbetsmarknadens behov. Däremot finns det lärdomar för alla att dra från arbetet.

Svenskt Näringsliv har presenterat årets resultat av rekryteringsenkäten. Trots lågkonjunktur har 64 procent av medlemsföretagen försökt rekrytera under de senaste sex månaderna, men har upplevt svårigheter på grund av arbetskraftsbrist, särskilt inom yrkesutbildningar på gymnasienivå. Detta innebär att företag som vill växa inte kan det. Därmed behöver fler ungdomar välja utbildningar utifrån arbetsmarknadens behov.

I sitt gymnasiearbete belyser killarna att antalet yrkesutbildningar måste öka för att möta näringslivets behov. Genom en omfattande enkätundersökning och intervjuer med elever, studie- och yrkesvägledare samt nyckelpersoner från Lidingö stad identifierar de tre huvudorsaker till problemet. För det första påverkar föräldrar, baserat på fördomar om ”bra” och ”dåliga” gymnasieprogram, ungdomarnas val av utbildning. För det andra har ungdomarna generellt sett för lite kunskap om gymnasieprogrammen, särskilt yrkesutbildningarna. Slutligen finns det en utbredd negativ inställning till yrkesprogram, där akademiska program ofta anses vara mer prestigefyllda och förknippade med högre löner och bättre karriärmöjligheter.

Elever från två högstadieskolor på Lidingö har angett varifrån de fått information om gymnasiet. Resultatet visar att 58 procent av ungdomarna har fått informationen från föräldrarna. 48 procent anger studie- och yrkesvägledaren, en andel som enligt Victor, Gustav och Morgan borde vara 100 procent. Samtidigt svarade 50 procent av eleverna att de vet lite eller inget om gymnasieprogrammen.

Slutsatserna som dras och åtgärderna som presenteras i gymnasiearbetet genomsyras av högre krav på information, dels till föräldrarna, dels till ungdomarna. Fler och större informationskampanjer bör lägga grunden för kunskap om yrkesprogram och användningen av sociala medier kan bidra till att göra informationen mer lättillgänglig för unga. De föreslår extra föräldramöten med fokus på att informera föräldrarna om gymnasieprogrammen. Ökade resurser till skolor kan bidra till att yrkesutbildningarna blir mer attraktiva för ungdomarna att välja.

Mia Bernhardsen, chef för avdelningen för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, uttrycker också ett behov av att förbättra informationen till föräldrar och unga. Yrkesprogram ger nämligen också högskolebehörighet. Som nyexaminerad från ett yrkesprogram finns det ett brett utbud av arbetsgivare, och karriärmöjligheterna är ofta bättre än vad många ungdomar tror.

Victor, Gustav och Morgan menar även att studie- och yrkesvägledaren (SYV) i grundskolan behöver få en tydligare roll. Obligatoriska informationsmöten med SYV bör syfta till att grundskoleleverna får bilda sig en egen uppfattning om vilken utbildning de vill läsa.

– Vi insåg att det är bäst att börja så tidigt som möjligt, redan innan årskurs sex, för att informera barnen, säger Gustav Lewander.

Stockholms kommuner har ett lågt samarbete mellan skola och det lokala näringslivet enligt undersökningen Lokalt företagsklimat 2024. Både prao och SYV är viktiga för att ungdomar ska få en inblick i och förståelse för arbetslivet. Victor, Gustav och Morgan trycker extra på vikten av prao i högstadiet. De vill att företagare ska fokusera på att prao ska ge eleverna värdefulla insikter inför deras framtida arbetsliv. Detta är en slutsats som delas av rapportförfattarna Lotten Johansson och Gabriella Holm i ”Så kan studie- och yrkesvägledningen förbättras”.

– Prao i högstadiet behöver bli bättre. När vi gjorde det fick vi jobba men inga andra kunskaper inför arbetslivet, säger Morgan Dobson.