Vi skulle inte kunna ha ett välfärdssamhälle utan vinster

Vinst är inte ett nollsummespel där någon alltid måste förlora. Tvärtom: när ett företag går med vinst innebär det att man har lyckats möta människors behov – kanske genom god service, nytänkande produkter eller smarta lösningar – och gjort det på ett sätt som är hållbart. Det är inte vinsten i sig som är problemet. Det är att vi har börjat betrakta den som ett problem.

Tänk ett lokalt exempel: Uppsala är inte bara en universitetsstad, utan också hem för världsledande innovationer inom life science och medicinteknik. Här utvecklades till exempel Cytiva’s teknik för rening av biologiska läkemedel – en nyckelkomponent i tillverkningen av vaccin och avancerad sjukvård världen över. Företag som Olink har revolutionerat hur vi kan analysera proteiner i människokroppen, vilket öppnar dörrar för tidigare diagnoser av svåra sjukdomar. Dessa framgångar är inte resultatet av tur – de möjliggjordes av kompetens, hårt arbete och, inte minst, av viljan och förmågan att skapa vinst och återinvestera den i fortsatt utveckling.

Vinsten är det som gör det möjligt att ta nästa steg. Den ger företag förutsättningar att investera, växa och våga tänka stort. Det var inte regleringar eller bidrag som låg bakom framgångarna – det var idén om att kunna förändra världen, och samtidigt göra det lönsamt.

När alla kostnader har dragits av från intäkterna blir det i bästa fall kvar en vinst. Den är ett resultat av att företaget har lyckats skapa värde för sina kunder. Vinsten används för att finansiera nya satsningar, innovationer och expansion. Vinsten gör nytta. Det är genom att återinvestera vinsten som företagen kan skapa långsiktig tillväxt, utveckla nya produkter och anställa fler människor.

En del av vinsten brukar också delas ut till ägarna. De görs för att belöna människor som har investerat i företaget och trott på dess framtid. När någon satsar sina pengar på en idé, en produkt eller en tjänst, finns alltid risken att det inte går som planerat. Det innebär att investerarna inte bara kan belönas när företaget går bra, utan också att de kan förlora de pengar de har satsat om det går mindre bra. Den som har investerat i ett företag har tagit en risk. I de fall företag lyckas göra vinst bör också de som har satsat sina pengar få tillbaka en del av vad de har satsat i form av en utdelning.

När företag gör vinst och återinvesterar en del av den, så byggs framtidens innovationer, och fler jobb skapas, vilket i sin tur leder till större välstånd och en starkare ekonomi för alla. Dessutom bär vinsten upp vår gemensamma välfärd. Skatterna som lönsamma företag och deras anställda betalar finansierar skolor, vårdcentraler, äldreboenden och kollektivtrafik. Utan företag som går med vinst kommer arbetstillfällen att försvinna och skatteintäkterna sjunka. I förlängningen kommer vi då inte ha kvar något att bygga vårt välfärdssamhälle på.

Att skuldbelägga vinst är som att förakta elen i ett batteri – det är den som får saker att hända. Utan energi stannar allt. Och när vi står still i en värld som rusar framåt blir vi snabbt omkörda.

Visst ska vinst förenas med ansvar och etik. Men att avfärda vinst i sig är att blunda för hur samhället fungerar. Vi behöver inte mindre vinst – vi behöver fler företag som visar att lönsamhet och samhällsnytta kan gå hand i hand.

Sverige – och Uppsala – står starkt tack vare dem som vågat bygga, skapa och ta risker. För att vi ska kunna fortsätta göra det behövs en ny syn på vinst. Inte som ett nödvändigt ont, utan som en förutsättning för framtidens idéer.

_{Publicerad i UNT 250520}