Varningen: Lagförslag kan ge bärbrist

Blåtand AB i Stöde i Västernorrland har 16 anställda utöver de bärplockare som varje år kommer till Sverige. Företaget både plockar och förädlar tusentals ton bär per år. 70 procent av produkterna som består av bär, sylter och syltberedningar, går på export.

– Vi levererar våra produkter till en rad kunder, alltifrån restauranger i andra länder till svenska yoghurttillverkare. Med anledning av att en stor del av produkterna går på export är vi väldigt beroende av att kunna konkurrera också på den internationella marknaden, säger vd Ulf Hagner. 

Blåtand baserar större delen av sin råvaruförsörjning av svenska vilda bär på thailändska bärplockare som kommer till Sverige på arbetsvisum under drygt två månader under bärsäsongen.

– Thailändarna är viktiga för vår verksamhet. Vissa av de som kommer till oss har återkommit i 15 år och kan skogarna utan och innan. Den kunskapen är helt ovärderlig för oss, säger Ulf Hagner och fortsätter:

– Thailändarna bor i en fin anläggning i Torpshammar med 112 rum med dusch o toalett, storkök med helpension och har tillgång till besiktigade minibussar med släpvagn. Vi är mycket måna om att bärplockare har goda sociala villkor under sin vistelse i Sverige.

Ett välfungerande system

Den svenska bärnäringen har gamla anor och lagstiftningen om skattefri bärplockning, som fortfarande gäller, härstammar från 1734. Den reglerar plockning av bär, svamp och kottar. Motsvarande lagstiftning finns i Finland, Polen, Ukraina och Baltikum – länder som konkurrerar med den svenska bärnäringen. I dessa länder behöver företagen dock inte betala några arbetsgivaravgifter för bärplockare. Det finns heller inga krav på kollektivavtal eller lägstalöner. I Sverige har en person rätt att plocka bär, svamp och kottar skattefritt upp till 12 500 kr per år.  

Efter mer än 30 år i branschen har Ulf Hagner en bra bild av hur bärnäringen i Sverige har utvecklats.

– Fram till 2010 var bärplockningen mer oreglerad, vilket tyvärr bidrog till missförhållanden på många platser. Det fanns hitresta thailändare redan då, men de var just ”fria plockare” och var i Sverige på turistvisum. Det var verkligen inte något optimalt system, säger han.

För att få ordning och stävja missförhållanden infördes det mellan 2011 och 2012 nya regler och riktlinjer för arbetstillstånd för bärplockare från tredje land, det vill säga länder utanför EU. Det ställdes bland annat krav på att utländska bemanningsföretag skulle ha en filial i Sverige för att underlätta kontakt med svenska myndigheter. Migrationsverket beslutade också att tillämpa villkoren i Kommunals kollektivavtal med Bemanningsföretagen för att godkänna arbetstillstånd.  

– Det här systemet har förbättrat de sociala villkoren för bärplockarna. Att myndigheterna på senare år dessutom har skärpt sina kontroller mot bärnäringen är något vi välkomnar. Såväl myndigheter som vi vill naturligtvis att allt sköts korrekt, säger Ulf Hagner.

Nya regler blir en återgång till 1734

I november 2023 infördes ett nytt lönegolv för arbetskraftsinvandrare på 80 procent av medianlönen, i dagsläget 27 360 kronor i månaden. Regeringen har för avsikt att höja lönegolvet ytterligare till 100 procent av medianlönen, i dagsläget 34 200 kr, vilket en statlig utredare också föreslår. Utredningen föreslår också att regeringen ska få möjlighet att utesluta vissa yrken från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Utredningen pekar bland annat ut bärplockare som en grupp som bör uteslutas.

– Väljer man att gå vidare med detta straffar man en hel bransch på grund av att det finns vissa aktörer som inte kan sköta sig. De oseriösa aktörerna kommer att hitta andra sätt att tjäna pengar, medan de företag som vill göra rätt kommer att slås ut, säger Ulf Hagner.

− Jag är rädd att vi och andra seriösa bärföretag kommer att behöva lägga ned verksamheten

Att i stället tillämpa säsongsarbetsdirektivet är heller ingen möjlighet, menar han.

– Vi måste förhålla oss till de unika villkor som råder i Sverige och internationellt gällande allemansrätt och skattefri bärplockning. Säsongsarbetsdirektivet gör bären för dyra jämfört med skattefria inköp av vilda bär i Sverige och andra länder.

Om utredningens förslag går igenom ser Ulf Hagner framför sig en återgång till det system som regeringen försökte stävja med de nya bestämmelserna för omkring tolv år sedan.

– Det är som om man har glömt varför man gjorde om systemet. Bärplockningen kommer inte att upphöra, däremot kommer det komma färre från Thailand och bärplockarna kommer inte att omfattas av kollektivavtal. Jag är rädd att vi kommer att se fler tältläger, en stökig och oreglerad bärmarknad av medborgare från fattigare EU-länder och andra som befinner sig i landet på turistvisum. Det kommer dessutom att vara en marknad som i hög utsträckning består av kontanter. Det är tyvärr ett guldläge för de oseriösa aktörer som inte drar sig för att utnyttja människor.

Han menar också att om utredningens förslag vinner laga kraft så kommer svensk bärnäring att slås ut. 

– Det kommer också att slå hårt även mot svensk livsmedelsindustri och handel samt alla konsumenter som uppskattar de svenska vilda bären. Och det kommer resultera i brist på lingon i Sverige och Europa. Vårt företag är beroende av en reglerad arbetskraftsinvandring, med förutsägbarhet och goda sociala villkor. Trots regeringens ambition kommer detta att resultera i något helt annat, säger Ulf Hagner.