Ett tungt halvår för Västmanlandsföretagen

I Svenskt Näringslivs företagarpanel för kvartal tre har Västmanlandsföretagen beskrivit det ekonomiska läget i sina respektive verksamheter. Undersökningen bekräftar att coronakrisen drabbat näringslivet hårt. I Västmanland har sex av tio företag en lägre produktions- eller försäljningsvolym än för sex månader sedan, medan bara 19 procent av företagen har utvecklats i positiv riktning.

Någon generell kraftfull och omedelbar återgång till tidigare nivåer tycks inte heller vara förestående. När länets företag tillfrågas om hur det kommer att se ut om sex månader gällande produktion och försäljning är andelen positiva företag visserligen fler, 38,5 procent, men 23,1 procent av företagen tror på lägre volymer än nu.

Även när det kommer till antalet anställda är siffrorna oroande. Det finns fler företag i länet som tror att de kommer att ha färre anställda om ett halvår än vad det är företag som tror på en utveckling mot fler anställda.

Kristin Lahed, Svenskt Näringslivs regionchef i Västmanland, menar att situationen är allvarlig och förvärrar befintliga problem.

– Arbetslösheten är nu den högsta vi haft sedan 90-talskrisen. Denna kris fördjupar de redan stora klyftorna på arbetsmarknaden. Många som redan stod utan jobb riskerar nu att hamna ännu längre från arbetsmarknaden. Därför är det nu tid för reformer.

Svenskt Näringsliv ser i sina konjunkturanalyser att de värsta månaderna visserligen är bakom oss, men att det kommer att ta flera år att trycka ned arbetslösheten till förkrisnivåer. För att skynda på återhämtningen krävs reformer på flera områden, menar Kristin Lahed.

– Kostnaden för att anställa måste bli lägre, rörligheten på arbetsmarknaden måste förbättras och skola och vuxenutbildning måste i högre grad styras mot behoven på arbetsmarknaden. Detta i kombination med ett bättre företags- och investeringsklimat kan göra att fler företag vågar anställa så att fler kommer i jobb.

Jennifer Troëng Johansson, vd på Fagersta brukshotell, var med och kommenterade Svenskt Näringslivs ekonomiska bedömning under ett webbinarium på torsdagen.

– Det har varit ett oerhört dramatiskt år. Den 10-13 mars försvann helt plötsligt alla våra intäkter. Vi brukar ligga på 70-80 procents beläggning i veckorna. När krisen slog till låg vi plötsligt på 1-2 procents beläggning. Företagen drog totalt i handbromsen för sina resor och sedan kom mötesrestriktionerna, vilket blev ytterligare en begränsning.

Troëng Johansson beskriver att den mest omedelbara utmaningen blev hur de skulle klara likviditeten; hur de skulle klara av att betala alla räkningar utan inkomster. Hon blev tvungen att korttidspermittera och sedan säga upp alla anställda. De fick låna från skattekontot och använda de olika krisstöden.

– Läget har nu stabiliserats, men krisen är inte över. Vi vet fortfarande inte vad vi ska förbereda oss på.

Det är oerhört svårt att veta när vi kan börja tjäna pengar igen, vilken tidsperiod jag ska förbereda min organisation efter.

Hon berättar att hon så sakteliga ändå i tanken börjar att planera framåt. Hotellbeläggningen börjar att öka, men mycket långsamt. För att stärka framtidstron inom branschen menar Troëng Johansson att regeringen behöver fortsätta underlätta för företagandet i Sverige.

– Omställningsstödet har varit bra. Krisstöden har varit avgörande för att vi över huvud taget ska ha en verksamhet kvar. Jag skulle gärna se förlängning av de sänkta arbetsgivaravgifter, de har inneburit en påtaglig lättnad.