Hur många vet hur mycket av vår bruttoinkomst som vi betalar i skatt?

En vanlig lärare eller undersköterska betalar mer än hälften av sin lön i skatt, när alla skatter slås samman. Många av oss tänker nog också att det kan vara värt att betala lite mer i skatt – bara pengarna går till välfärden. Det är liksom så vår välfärdsmodell ser ut, tänker många och tilltron att ökade skatter går till ökad kvalitet är väl förankrad hos många av oss. Det är dock inte så enkelt. Flera undersökningar visar att det inte finns något samband mellan mer pengar till skola eller äldreomsorg och högre och bättre kvalitet i dessa verksamheter.

Den slutsatsen och medvetenheten finns inte bara hos många nationalekonomer, politiker eller departement utan även hos regioner och kommuner. Häromåret konstaterade SKR:s chefekonom Annika Wallenskog att ”det är viktigt att informera politiken om att höga kostnader inte ger hög kvalitet, vi vet att sambandet inte existerar. Det finns många onödiga kringkostnader att dra ned på”.

Kommunerna skulle kunna frigöra stora resurser genom att organisera sig och arbeta smartare. Det innebär inte att medarbetare ska springa fortare eller bli färre. Svenskt Näringsliv gav för några år sedan WSP i uppdrag att jämföra kostnad och kvalitet i landets samtliga kommuner för förskola, skola och äldreomsorg. Om alla kommuner presterade lika bra som den fjärdedel som ger sina invånare bäst välfärd till lägst kostnad skulle det frigöra nästan 40 miljarder som skulle kunna användas till något bättre.

Ett annat konkret exempel är upphandling. Man brukar uppskatta att ungefär 30 procent av en kommuns budget är inköp. Trots det jobbar relativt få kommunledningar strategiskt med upphandling.

Flera av våra kommuner har inte ens koll på alla sina utgifter eller inköp genom ett så kallat spendsystem. De kommuner som infört en arbetsmetod som kallas för kategoristyrning och har koll på sina utgifter har visat att det går att spara mellan 5 – 15 procent på smartare inköp.

Kommuner som kan leverera god och kostnadseffektiv välfärd är direkt avgörande för oss alla och påverkar näringslivets konkurrenskraft. När svenska företag ska konkurrera med de bästa företagen i världen har de inte råd med kommuner som slarvar med skattepengarna eller inte levererar kvalitet. Alltför höga skatter påverkar Sveriges konkurrenskraft och slår mot tillväxt, jobb och välfärd.

Högre skatter ger inte bättre välfärd. Det ger lägre tillväxt, färre jobb och mindre resurser till välfärden. De senaste decenniernas skattepolitik har visat att en politik som fokuserar på att få kakan att växa fungerar betydligt bättre än en politik som går ut på att fördela en större del av kakan. Skatteintäkterna har ökat med över 500 miljarder i reala termer trots att skattetrycket över tid, genom till exempel jobbskatteavdrag, har minskat. Resultatet är att välfärden har mer resurser. Inte för att skatterna har höjts utan för att ekonomin har växt genom inte minst entreprenörers initiativtagande.

De bilmekaniker, ingenjörer och förskolelärare som redan betalar mer än halva sin lön i skatt borde få behålla mer av sin lön i plånboken, inte mindre. Det är politikerna som borde prioritera bättre – inte deras väljare.