Låt både hjärta och hjärnan vara med, eller jämför jämför jämför

Kanske är gymnasievalet första gången som tonåringen mer eller mindre på egen hand fattar ett beslut som kan ha stor påverkan på framtiden. I detta val spelar vårdnadshavarna en nyckelroll. Ändå visar undersökningar att vi vuxna allt för ofta låter gymnasievalet ske på alltför lättsinnig grund: vi ger råd om att de ska följa sitt hjärta men glömmer hjärnan.

Sant är att vi nu står vi inför en tuff och osäker framtid. Det ekonomiska läget, de snabba förändringarna i vår omvärld – det finns flera faktorer som kan skapa stress kring utbildningsvalet. 

Sant är också att länet under lång tid, såväl under hög- som lågkonjunktur har en stor mismatch på arbetsmarknaden.

Våra ungdomar väljer helt enkelt inte utbildning inom de sektorer som har störst rekryteringsbehov. Konsekvensen är att nästan vart annat rekryteringsförsök misslyckades i Västmanland förra året. Största anledningen till detta var att företagen inte hittar rätt kompetens och att de sökande har fel utbildning. Störst brist råder det på yrkeskompetenser .Detta i ett läge där näringslivet har rekryteringsbehov samtidigt som ungdomsarbetslösheten i länet är hög.

Tidigare undersökningar visar att alltför många föräldrar helst ser att deras ungdomar läser ett högskoleförberedande program. Det är lite anmärkningsvärt då de elever som gått ett yrkesprogram är de som egentligen har bäst jobbchanser. Yrkesprogrammen ger också fortsatt goda utvecklingsmöjligheter i yrkeslivet och till eget företagande.

Glädjande nog är det också nytt för i år att oberoende av vilket gymnasieprogram ungdomarna väljer så ingår de kurser som ger grundläggande behörighet till högskolestudier. På yrkesprogrammen är de kurserna möjliga att välja bort, men om man vill hålla dörrarna öppna för högskolestudier är även yrkesprogrammen kvalificerande till högskolestudier.

Jag menar att vi vuxna här har en viktig uppgift i att faktiskt ordentligt tillsammans med ungdomarna sätta sig in i och diskutera vad utbildningen leder till. Att i resonemanget se utbildning som en möjlighet, en investering och förberedelse till arbetslivet. Det tycker jag att våra ungdomar är värda!

Självklart handlar Gymnasievalet handlar om mycket mer än vilket jobb man ska ha i framtiden, men jobbfrågan är viktig. På Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl (www.ekonomifakta.se/gymnasiepejl) finns statistik på kommunnivå över lön och jobb relaterat till respektive gymnasieprogram. Skillnaderna är stora, både mellan program och mellan kommuner. Min uppmaning är jämför, jämför, jämför.

Så hur lyder mitt råd till er vårdnadshavare som i skrivande stund diskuterar utbildningsval med era ungdomar?

1. 1.
   Om din tonåring har ett tydligt intresse: Uppmuntra honom eller henne att välja en utbildning i linje med det. Hjälp till att bredda bilden av olika utbildningar och jobb.
2. 2.
   Jämför utbildningar på olika skolor. Kvalitetsskillnaderna är stora. När det gäller yrkesprogram: Välj en utbildning som är certifierad av en bransch eller som kan visa på ett gott samarbete med företag. Är din ungdom inriktad på fortsatta högskolestudier: Välj ett program där direktövergången till högskolan är hög. Oavsett program, gå på skolornas ”öppna hus” och försök få en bild av skolans organisation. Undersök att yrkesskickligheten hos lärare och skolledning är hög.
3. 3.
   Många elever väljer samhällsvetenskapsprogrammet för att hålla alla dörrar öppna. Visst ska sonen eller dottern välja det programmet om intresset för ämnesinriktningen är stort. Men våga i annat fall utmana din tonåring att välja till exempel naturvetenskapsprogrammet eller ett yrkesprogram istället.

Att välja med hjärta och hjärna handlar inte om att krossa unga människors drömmar, eller att inte följa sina drömmar, det handlar om att ta vuxenansvar och leda. Då skulle många unga slippa arbetslöshet och utanförskap och snopet undra vad som gick fel. Hjärtat och hjärnan var ju med!