“Myndigheter måste bli möjliggörare – inte omöjliggörare”
Regelkrångel, kompetensbrist och bristande samordning påverkar företagens möjligheter att växa i Västmanland. Samtidigt lyfts behovet av ett mer stödjande och samordnat system för att stärka företagens utveckling. Riksdagsledamoten Jonas Cronert (S), pekar på vad som krävs för att förbättra företagsklimatet.
Trots ett starkt näringsliv finns det hinder som riskerar att bromsa tillväxten. Företagen i Västmanlands län visar en stark vilja att växa. I undersökningen Företagens regionala utveckling 2026 uppger 83 procent av företagen att de vill expandera sin verksamhet, samtidigt som 78 procent möter minst ett betydande tillväxthinder.
När företagen själva får peka ut hindren är bilden tydlig. Kompetensbrist, regelkrångel, tillgång till el och bristande infrastruktur lyfts som avgörande faktorer för företagens utveckling i Västmanland.
Jonas Cronert, toppkandidat för Socialdemokraterna i Västmanlands län, menar att länet har ett starkt utgångsläge, men att viktiga förutsättningar behöver stärkas för att företagen ska kunna växa fullt ut.
– Västmanland har fantastisk potential och ett världsledande näringsliv. Men det är av vikt att länets infrastruktur utvecklas. Mer el, investera mer i järnväg och sjöfart för att säkerställa transporter och byggbar mark.
Samtidigt pekas kompetensförsörjning ut som en av de största utmaningarna för företagen i länet, något som också bekräftas i undersökningar där bristen på rätt kompetens lyfts som ett av de största tillväxthindren.
– Ett annat hinder för utvecklingen av näringslivet i länet är kompetensförsörjningen. Dagens arbetsmarknadspolitik klarar inte av att rusta människor att kunna ta de arbeten som växer fram i Västmanland.
Vill se enklare regler och bättre stöd till företagen
Regelkrångel är ett återkommande hinder i företagens vardag. I Företagens regionala utveckling lyfter 43 procent av företagen regelbörda och byråkrati som ett av de största tillväxthindren i länet. Enligt Jonas Cronert handlar det inte bara om mängden regler, utan också om hur företag möts i kontakten med det offentliga.
– Myndigheter, kommuner och samhällsaktörer behöver vara mycket mer möjliggörare än omöjliggörare. Här behöver man mycket bättre guida och lotsa företagare så det blir lätt att göra rätt, säger han.
För att komma till rätta med kompetensbristen efterfrågar han samtidigt en mer aktiv roll från staten och bättre samordning mellan olika aktörer.
– Vi behöver en aktiv både arbetsmarknads- och näringspolitik. Statliga myndigheter såsom arbetsförmedlingen behöver få både mandat och resurser att faktiskt agera gällande att matcha näringslivets behov med utbildningsinsatser och andra insatser, säger Jonas Cronert.
Han betonar samtidigt att det krävs en tydligare samordning mellan olika aktörer för att insatserna ska få effekt. Enligt honom räcker det inte med enskilda åtgärder, utan det behövs ett mer samlat begrepp.
– Här behöver staten också ta en aktiv roll att samla de olika aktörer, utbildningsanordnare, kommuner och näringslivet för att bättre kunna göra insatser som bättre matchar efterfrågan, fortsätter han.
Företagens verklighet måste tas på större allvar
En nära och kontinuerlig dialog mellan politik och näringsliv lyfts som en viktig del av ett fungerande företagsklimat. Genom en bättre förståelse för företagens vardag kan politiska beslut i större utsträckning anpassas efter de faktiska behov som finns lokalt.
Hur kan dialogen mellan politik och näringsliv utvecklas?
– Att aktivt lyssna, besöka och beakta det lokala näringslivet och dess behov, utmaningar och framgångsfaktorer i hela länet regelbundet, säger Jonas Cronert.
“Vi går miste om jobb och investeringar”
”Vi måste sluta med överimplementeringen – det är katastrof”
