Otryggheten i Nordstan påverkar näringslivet

Tryggheten i Göteborg och i förorterna har länge varit ett omdiskutera ämne. Det största problemet upplevs vara säkerheten runt centrala området Brunnsparken, Nordstan och Kanaltorget. Den upplevda otryggheten leder till försiktighet hos gemeneman som inte längre rör sig lika fritt som förut. Det leder i sin tur till negativa effekter på handeln.

- Mycket har hänt den senaste tiden genom investeringar av näringslivet, polisens insatser och en engagerad kommun. Parkeringshuset i Nordstan har genomgått upprustningar som är så pass stora vilket gett goda resultat. Jag är övertygad om att det är ett steg i rätt riktning, säger Li Jansson, branschef Säkerhetsföretagen.

Vad utmärker Göteborg från andra städer i Sverige? Göteborgsföretaget Cubsec har mycket god erfarenhet av hur man som privat aktör kan vara en nyckel i arbetet för att skapa ett tryggare samhälle. Företaget har runt om i landet jobbat tillsammans med kommuner och näringsliv med säkerhet som utgångspunkt.

Det finns en stor potential för oss att produktutveckla för att kunna arbeta mer effektivt i frågan, säger Andreas Gyllestrand, VD Cubsec. Det är viktigt att sätta sig ned mellan polisen, Stadens säkerhetsföretag och Socialtjänsten för att öka samarbetet. I vår bransch jobbar många med trygghetsväktare som är ute där det finns potentiella brottslingar och brottsoffer. Därmed blir vår personal en viktig roll i arbetet.

– Vi påbörjade en större insats 2015 i och med att det kom många ensamkommande barn till Sverige och vi upplevde att ungdomsgängen blev allt fler i Nordstan. Då var vi ensamma i det arbetet, men idag är det ett samarbete mellan oss, kommunen och näringslivet, säger Anders Börjesson, chef lokalpolisområde Göteborg.

Jonas Ransgård (M) föreslår en gemensam upphandling av väktare då staten har dragit in på antal poliser, vilket både kommunen och handeln får kompensera för. Han menar även att en ökning av kameror kommer att minska otryggheten.

– Samverkan kommer att ge resultat, men det handlar om att vara uthållig, menar Ann-Sofie Hermansson (S). Jag tror att rätt väg fram är satsningar på en levande kvällsekonomi där fler rör sig i staden under kvällen. Detta ska inte ske enbart genom shopping utan med olika insatser. Det har tidigare funnits både biljard och filmvisning i Nordstan. Genom liknande aktiviteter kan vi få igång en levande kvällsekonomi.

Enligt Svensk Handel tar det ungefär två år innan insatserna dras igång av polisen. Kombinationen av en trögstartad men uthållig politikerkår och en snabbfotad men icke så uthållig polismyndighet är inte alltid så bra. När alla funktioner landat i vad som ska göra har ofta polisen agerat och gått vidare. Polisen ser vad som sker och vad som måste göras och har möjligheten att agera snabbt. Viktigt är att även övriga beslutsfattare och involverade aktörer höjer tempot och vågar fatta beslut när problemen uppstår. Inte år senare.

– Bilden av handeln förstörs av brottsligheten, främst via skrivningar i media. Det resulterar i en ännu större upplevd otrygghet och folk vågar inte gå in i Nordstan. Det blir en pedagogisk fråga där det gäller att väcka den utan att skrämma undan folk. Handeln lägger 11 miljarder om året på väktare och säkerhet. Men samtidigt är det noga att det är polisen som har huvudansvaret, säger Per Geijer, säkerhetschef Svensk Handel.