Få EU-länder har infört EU:s lönetransparensdirektiv

Den 7 juni skulle EU:s lönetransparensdirektiv vara på plats men hittills har endast ett fåtal länder infört direktivet. Sverige har likt majoriteten av de 27 EU-länderna skjutit på införandet. Ett uttryck för direktivets komplexitet.

– Problemet med lönetransparensdirektivet är detaljgraden och tveksamheten kring utrymmet för anpassning till nationella förhållanden. Det riskerar att lägga en tung administrativ börda på arbetsgivarna utan att för den skull minska löneskillnaderna, säger Camilla Gannvik, lönebildningsexpert.

Syftet med lönetransparensdirektivet är att stärka tillämpningen av likalöneprincipen som sedan många år regleras i recastdirektivet och är infört i svensk lagstiftning. 

För att säkerställa att direktivet införs på ett förutsägbart och rättssäkert sätt som ger näringslivet förutsättningar att omsätta lagen i praktiken har Svenskt Näringsliv efterfrågat mer tid och större möjligheter att anpassa till befintliga regler om lönekartläggning.

Månadslön skulle förenkla   

Enn viktig fråga är hur lönebegreppet ska hanteras i en kommande svensk lagstiftning. Att arbetsgivare kan hämta informationen om genomsnittslön för kvinnor och män med likvärdigt arbete från den senaste lönekartläggningen och presentera statistiken som månadslön, och inte årslön och timlön, skulle avsevärt förenkla administrationen. Något som också den statliga utredningen föreslog.  

– I Sverige beräknar vi lön som månadslön. Det vore olyckligt för både arbetsgivare och arbetstagare om vi gör det krångligare än det behöver vara. Det skulle ta resurser från det arbete som gör verklig skillnad, säger Camilla Gannvik.

En annan fråga som har diskuterats är om direktivet skulle kunna få genomslag gentemot privata arbetsgivare redan innan det har införts i svensk lag. Detta med hänvisning till likalöneprincipen i EU‑fördragen. Svenskt Näringslivs bedömning är att så inte är fallet.

Fråga för nästa regering

Det var i slutet av mars som regeringen meddelade att den skulle verka för att genomförandet av lönetransparensdirektivet skjuts upp och att den i stället ville få till en omförhandling av direktivet.

– Med tanke på kommande riksdagsval blir det nästa regering som får hantera frågan, säger Camilla Gannvik.