Regeringen feltolkar effekten av privat matchning – ”Direkt olämpligt”
Den analys som låg till grund för regeringens beslut att minska stödet till Rusta och matcha ifrågasätts i en ny rapport från Svenskt Näringsliv. ”Det handlar om fullständigt grundläggande brister”, säger rapportförfattaren Nikolay Angelov.
När IFAU utvärderade effekterna av programmet ”Rusta och matcha” 2024 var slutsatsen tydlig. De fristående leverantörernas matchningsinsatser kostade mer, men gav inte bättre arbetsmarknads- eller utbildningsutfall än Arbetsförmedlingens egna insatser.
Året efter angav regeringen i sitt regleringsbrev till Arbetsförmedlingen att kostnaderna för ”Rusta och matcha” ska minska och att myndigheten i större utsträckning ska fokusera på sitt eget matchningsuppdrag.
Detta är allvarligt eftersom hela den politiska omläggningen bygger på felaktiga premisser, visar rapporten från Svenskt Näringsliv.
– IFAU har dragit alldeles för starka slutsatser. Det handlar om brister i metodik som är fullständigt grundläggande för att kunna göra en korrekt analys, säger Nikolay Angelov, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv.
Flera brister
Han har tillsammans med organisationens chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt tagit fram en rapport som ifrågasätter IFAU:s slutsatser och pekar på flera metodologiska brister i analysen.
– Vår replikering av IFAU:s rapport visar att den nuvarande politiska inriktningen, att minska omfattningen av Rusta och matcha, saknar stöd i evidensen, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Tvärtom tyder analysen på att fristående leverantörer är mer effektiva, särskilt för arbetssökande nära arbetsmarknaden.
– Det är bekymmersamt att regeringen har fattat beslut om att minska resurserna till fristående leverantörer baserat på en rapport med så stora brister, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Statistiskt osäkert
Huvudkritiken är att fältexperimentet som IFAU-rapporten bygger på i praktiken inte har fungerat som det var tänkt. I statistiska termer har experimentet så kallad låg följsamhet. Det innebär att deltagare som slumpmässigt har valts ut (randomiserats) för att delta i ”Rusta och matcha” i många fall aldrig faktiskt deltog i tjänsten, och i stället fick stöd av Arbetsförmedlingen. Många som var tänkta att endast få stöd av Arbetsförmedlingen fick samtidigt Rusta och matcha.
IFAU har i rapportens syfte uttryckt att de vill mäta effekten av deltagande i Rusta och matcha. När följsamheten är låg visar IFAU:s effektmått (ITT) inte vad programmet ger för dem som deltar, utan vad som händer med dem som först blev tilldelade plats.
– Det här är ingen liten sak. Man misstolkar sina resultat i rubriker, i syftet och i sammanfattningen, påpekar Nikolay Angelov.
En annan kritik mot studien är att IFAU tolkar statistiskt osäkra effektskattningar som avsaknad av effekt. Det är inte en vetenskapligt korrekt tolkning, menar Nikolay Angelov.
– Om det finns stor statistisk osäkerhet ska man inte dra slutsatsen att det saknas effekt, utan att det finns en statistisk osäkerhet, säger han.
Nytt mått ger positivt resultat
I rapporten använder Svenskt Näringsliv i stället effektmåttet Local Average Treatment Effect (LATE), som tar hänsyn till låg följsamhet. Då blir slutsatsen den omvända: 24 av de 30 skattningarna visar positiva effekter av att delta i Rusta och matcha.
– Om man tar hänsyn till att Arbetsförmedlingen, efter att IFAU-rapporten skrevs, rensade bort 94 avtal från leverantörer som presterade sämst, stärker det bilden av att de som är kvar i genomsnitt levererar bra tjänster för de arbetssökande, säger Nikolay Angelov.
En annan punkt som ifrågasätts är att IFAU:s rapport har utförts tillsammans med anställda vid Arbetsförmedlingen, vilket Svenskt Näringsliv anser strider mot grundläggande principer om oberoende utvärdering.
– Man kan lura sig och tro att den här studien, eftersom den utvärderar Rusta och matcha, inte är en utvärdering av Arbetsförmedlingens verksamhet. Men det stämmer inte alls. Rusta och matcha utvärderas gentemot Arbetsförmedlingens insatser. Det är därför direkt olämpligt att IFAU genomför en studie med den myndighet som de har i uppgift att utvärdera, säger Nikolay Angelov.
Beslut försvårar matchning
Att regeringen minskar stödet till Rusta och matcha och på så sätt minskar inslaget av fristående aktörer inom arbetsmarknadspolitiken bygger inte bara på fel premisser. I förlängningen försvårar det arbetssökandes möjlighet att hitta sysselsättning, menar Nikolay Angelov.
– Om Rusta och matcha har en positiv effekt på arbetsmarknadsrelaterade utfall för de arbetssökande, vilket vi ser tydliga tecken på, blir den direkta konsekvensen att det blir svårare att få en bra matchning till ett jobb om man är arbetslös, säger han.
Snarare än att minska stödet bör Rusta och matcha erbjudas tidigare, framför allt till dem som står närmare arbetsmarknaden, är slutsatsen i Svenskt Näringslivs rapport.
– Vi ser också gärna att det blir en ändrad arbetsfördelning mellan de fristående leverantörerna och Arbetsförmedlingens egna tjänster. Det är några möjliga vägar framåt, men vi tycker absolut inte att det finns fog för att dra ned på Rusta och matcha, snarare tvärtom.
IFAU svarar
Som svar på kritiken menar IFAU:s generaldirektör Martin Söderström att studien håller hög vetenskaplig kvalitet och att det inte finns skäl att ompröva slutsatserna.
IFAU står fast vid användningen av effektmåttet ITT, som de anser är mest relevant eftersom det bygger på randomiseringen och fångar effekten av att tilldelas en insats.
Alternativa mått som LATE bedöms som svåra att använda i detta fall, eftersom programmet är komplext med flera olika typer av deltagande och icke-deltagande.
”I den bästa av världar hade de faktiska skillnaderna mellan grupperna varit ännu större, men viktigt är att skillnaderna är betydande och signifikanta (vilket de alltså är). Detta möjliggör trovärdiga ITT-skattningar”, skriver han till TN.
Martin Söderström medger att det finns viss statistisk osäkerhet i enskilda skattningar, men framhåller att huvudresultatet är tydligt. De följer programmet vidare för att öka precisionen med mer data och längre uppföljning.
”Faktum kvarstår, huvudmönstret är tydligt och genomgående i rapporten: vi ser inga tydliga och bestående förbättringar i arbetsmarknadsutfall av att anvisas till Rusta och matcha”, skriver Martin Söderström.
