Regeringens lönegolv slår hårt mot svenska företag

I förra veckan kom beslutet. Regeringen har bestämt sig för att en arbetskraftsinvandrare måste ha en lön på 80 procent av medianlönen för att få arbetstillstånd – i dagsläget 27 360 kronor i månaden. Det är en summa som överstiger kollektivavtalade löner inom många bristyrken.

Men inte nog med det. Om några månader tas nästa steg mot ett nytt system för arbetskraftsinvandring. Det handlar om nya lagförslag som innebär att lönegolvet höjs ytterligare och kombineras med en politisk arbetsmarknadsprövning. Åtgärder som direkt försvårar kompetensförsörjningen för de flesta branscher i Sverige. Inom vissa branscher kommer tillskottet av den viktiga internationella kompetensen helt att upphöra.

Samtidigt presenterade Svenskt Näringsliv nyligen en studie som visar att företag som anställer arbetskraftsinvandrare växer snabbare och anställer fler nya medarbetare än jämförbara företag. Mottagarföretagen har två år efter rekryteringen av arbetskraftsinvandrare en tio procent högre omsättning och sex procent fler anställda än liknande företag.

Arbetskraftsinvandringen gagnar många svenska företag och den svenska välfärden, och bidrog under 2022 med 43 miljarder till BNP och ökade skatteintäkter med 14 miljarder kronor.

Sverige har haft ett väl fungerande system för arbetskraftsinvandring i 15 år. Arbetsgivare har kunnat rekrytera den kompetens som behövs i företaget med en lön som inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Den här ordningen vill regeringen ändra på.

När politiken tar på sig rollen att sätta löner kommer svenska företag att stå inför nya utmaningar. De företag som behöver rekrytera arbetskraftsinvandrare tvingas erbjuda högre lön till den internationella kompetensen än till de svenska medarbetarna med motsvarande yrkesroll.

Kollektivavtal sätts ur spel

Då ställs företagen inför ett val. Antingen ska arbetsgivaren betala en relativt lägre lön till sina inhemska medarbetare, trots att de sannolikt har längre erfarenhet och anställningstid än nyanställda tredjelandsmedborgare. Eller så kan arbetsgivaren välja att erbjuda alla medarbetare lön i nivå med lönegolvet för att undvika en helt orimlig situation, vilket riskerar att ge kraftigt höjda arbetskraftskostnader och bli lönedrivande.

Det innebär också att företag inte längre kan utgå från kollektivavtalens lönenivåer i samband med lönerevisioner för den här gruppen arbetstagare. I realiteten betyder regeringens beslut att politiken nu lägger sig i det som ska vara upp till arbetsmarknadens parter – att sätta lönerna på svensk arbetsmarknad.

Stoppar inte fuskare

Politiken vill införa höga lönegolv för att för att komma åt fusk och missbruk. Det finns dock inga studier som visar att det skulle vara en effektiv eller ändamålsenlig åtgärd. Det krävs i stället andra insatser, som bland annat sekretesslättnader, ökade kontroller och uppföljningar samt stärkt myndighetssamverkan.

Ett annat vanligt argument från politikens sida är att arbeten med lägre lön i stället ska gå till arbetslösa i Sverige. Det är en lovvärd ambition, men den utgår från en felaktig föreställning om att arbetskraftsinvandrare tar jobben och därmed tränger undan arbetslösa.

Att införa höga lönegolv bidrar inte till att vi stoppar fuskare, utan till att svenska företag drabbas på ett orimligt sätt. Det påverkar såväl vår tillväxt som vår konkurrenskraft och är en åtgärd som skjuter bredvid målet.