Då får företagen inte längre bestämma över sin egen arbetsstyrka

I veckan höjs medianlönen. Det innebär att lönekravet för tredjelandsmedborgare som vill arbeta i Sverige höjs från 28 480 kronor i månaden till 29 680 kronor.

Tidöpartierna, delar av oppositionen och vissa fackförbund vill ha större inflytande över företagens rekryteringar genom införandet av politiska lönegolv och/eller arbetsmarknadsprövningar av behovet av arbetskraft.

Som ett första steg infördes ett lönekrav på 80 procent av medianlönen. Nästa steg är att höja lönekravet till nivån av medianlön. För att mildra effekterna av detta krav kan vissa yrken undantas.

För att komma vidare i reformeringen av systemet fick Migrationsverket i februari uppdrag från regeringen att ta fram en lista med förslag på yrken som kan undantas från medianlönekravet. Bedömningen ska baseras på Arbetsförmedlingens förslag på undantagsyrken.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter starkt grundprincipen med detta förfarande. Staten ska inte bestämma vem som ska anställas i företag. Myndigheter varken kan eller ska bedöma företagens behov arbetskraft. Det är i det enskilda företaget som beslut om anställning sker utifrån de behov som finns vid den aktuella tidpunkten.

Arbetsförmedlingen har när undantagslistan togs fram identifierat 323 yrken där lönen enligt kollektivavtal understiger medianlönen. Av dessa fastslår Arbetsförmedlingen att behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses i 152 yrken i Sverige.

Migrationsverket ska i nästa steg göra en migrationsrättslig bedömning av de 152 yrken som finns upptagna på Arbetsförmedlingens lista. De ska göra en avvägning mellan bristen i yrket och risken för exploatering eller missbruk. Migrationsverket saknar dock både kunskap och tillförlitliga underlag som krävs för att göra en relevant bedömning.

I grunden är det mycket svårt att göra träffsäkra bristyrkesbedömningar. Det är omöjligt att på ett relevant sätt sammanställa aktuell information om rekryteringsbehov från alla olika arbetsgivare i olika branscher över hela landet till makronivå.

Arbetsförmedlingens bedömning av bristyrken baseras på en yrkesförteckning som inte har uppdaterats sedan 2012. Många yrken finns inte med i förteckningen och flera yrken slås ihop. Nytillkomna yrken eller mindre yrken fångas inte heller upp. Därmed kommer flera yrken inte att finnas med i bedömningen trots stor efterfrågan hos arbetsgivare.

Därtill finns det stora brister i underlaget för Arbetsförmedlingens bedömning. En av de viktigaste källorna är en enkätundersökning bland arbetsgivare som har annonserat efter medarbetare på Platsbanken. Det är ett mycket snävt urval eftersom två av tre av Svenskt Näringslivs medlemsföretag varken använder Arbetsförmedlingen eller Platsbanken vid rekrytering.

Den andra källan som Arbetsförmedlingen använder är statistik om antalet arbetssökande per yrke, en källa som har stora kvalitetsbrister. Att förteckningen över bristyrken ska ändras årligen medför att systemets förutsägbarhet för företagare och arbetskraftsinvandrare blir lägre.

I augusti får regeringen ta del av Migrationsverkets förslag på yrken som kan undantas. Sannolikt över 100 yrken. Vilka och hur många yrken som regeringen i slutändan väljer att undanta från medianlönekravet är oklart.

Medianlönekravet är utgångspunkten i regeringens nya system. Det är stelbent och oförenligt med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Därtill ska systemet kompletteras med undantag som tas fram med en undermålig metod.

I det kommande systemet blir alla förlorare: arbetskraftsinvandrare, företagen och inte minst samhället.