26 augusti 2026

Europa behöver mer digital kapacitet – inte mer protektionism

EU-kommissionens lagförslag Cloud and AI Development Act (CADA) bör ta itu med en av Europas mest avgörande konkurrenskraftsutmaningar, nämligen bristen på tillräcklig molnkapacitet, datacenter och AI-infrastruktur. Utan en konkurrenskraftig digital infrastruktur kommer företagen att halka efter i utvecklingen och användningen av artificiell intelligens, vilket hämmar innovation, produktivitet och tillväxt.

Carola Ekblad, digital policy, och Carolina Brånby,
Carola Ekblad, digital policy, och Carolina Brånby, jurist och policyansvarig, Digital policy. Foto: Stefan Tell /

Svenskt Näringsliv stödjer ambitionen att Europa ska få bättre förutsättningar att investera i och använda moln- och AI-infrastruktur. Rätt utformad kan CADA bidra till att undanröja praktiska flaskhalsar, korta tillståndsprocesser och göra Europa mer attraktivt för investeringar. För företag är tillgång till säker och stabil kapacitet i den digitala infrastrukturen avgörande för konkurrenskraften.

Samtidigt är det viktigt att lagförslaget inte utvecklas i en protektionistisk riktning. Europas digitala motståndskraft stärks inte genom att begränsa företagens tillgång till globalt ledande moln- och AI-tjänster, eller genom att införa ursprungsbaserade krav i offentlig upphandling. Digital suveränitet bör förstås som handlingsförmåga att hantera konkreta risker, säkerställa kontinuitet i kritiska funktioner och minska sårbarheter. Det är något annat än självförsörjning eller teknologisk isolering.

Svenskt Näringsliv anser därför att CADA måste bygga på riskbaserade, proportionerliga och teknikneutrala krav. Säkerhets- och suveränitetskrav bör avgränsas till tydligt definierade kritiska användningsfall, där konsekvenserna av avbrott, obehörig åtkomst eller otillbörlig påverkan är särskilt allvarliga. Leverantörer bör inte uteslutas enbart på grund av ursprung, ägande, jurisdiktion eller etablering i tredjeland om riskerna kan hanteras genom likvärdiga tekniska, organisatoriska eller avtalsrättsliga skyddsåtgärder.

En central del av förslaget rör datacenter och snabbare etableringar. Här finns mycket som bör stödjas. Europa behöver mer kapacitet, bättre tillgång till el och nätanslutning, snabbare och mer förutsebara tillståndsprocesser samt bättre myndighetssamordning. Däremot finns skäl att vara försiktig med selektiva snabbspår, strategiska projekt och accelerationsområden. Alla företag behöver effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser, inte bara vissa utpekade projekt. Annars riskerar regelverket att snedvrida konkurrensen och tränga undan andra investeringar som också är viktiga för samhället och näringslivet.

Svenskt Näringsliv välkomnar också att CADA lyfter open source och öppna standarder.

Även offentlig upphandling bör användas på rätt sätt. Upphandling kan bidra till innovation, säkerhet, interoperabilitet och resiliens. Men den ska inte bli ett verktyg för ursprungsbaserade preferenser eller indirekta ”Buy European”-krav. Offentlig upphandling bör utgå från objektiva kriterier som säkerhet, funktion, kvalitet, interoperabilitet, portabilitet, hållbarhet, möjlighet till leverantörsbyte och total kostnad över livscykeln.

Svenskt Näringsliv välkomnar också att CADA lyfter open source och öppna standarder. De kan bidra till transparens, innovation och minskad inlåsning. Men även här behövs teknikneutralitet. Open source är ett viktigt verktyg, men inte alltid det bästa valet. Valet mellan öppna och proprietära lösningar måste grundas på funktion, säkerhet, ansvar, kostnad, support och verksamhetsbehov.

Slutligen måste CADA samspela med övrig EU-reglering. Företag möter redan omfattande krav genom bland annat Data Act, AI Act, NIS2, DORA, Cyber Resilience Act, kommande Cybersecurity Act 2 och EU:s upphandlingsregler. Nya regler får inte skapa dubbelreglering, motstridiga krav eller ytterligare administrativ börda.

Sammanfattningsvis behöver CADA stärka Europas digitala kapacitet genom bättre investeringsvillkor, snabbare tillståndsprocesser, mer datacenter- och beräkningskapacitet, forskning, innovation och kompetens. Men reglerna måste samtidigt värna konkurrens, öppenhet, teknikneutralitet och företagens möjlighet att välja de lösningar som bäst möter deras behov.

Europa behöver mer digital kapacitet, inte digital protektionism.

Digital infrastrukturArtificiell intelligens