Resurssvag tillsynsmyndighet och villrådiga företagare – GDPR efter 18 månader

För ett och ett halvt år sedan började den omskrivna dataskyddsförordningen, mer känd under akronymen GDPR, att gälla. Den föregicks av många bud om vad som skulle hända, hur företag skulle förbereda sig. Vissa räknade kallt med att tvingas radera sitt kundregister, andra oroade sig för skyddsåtgärder som behövde införas eller risker som följde i spåren av en ny lagstiftning. Samtidigt hade tillsynsmyndigheten, Datainspektionen, inte så mycket informationen att komma med.

Hur gick det då? Hur är läget bland företagen?

Farhågorna var delvis överdrivna. På ytan ser det ganska bra ut. Många företag har koll på läget, sköter sina personuppgifter. En del har kommit en bra bit på vägen, men inte hunnit med allt, och så finns det företag som resonerar som så, att de fixade allt till den 25 maj 2018 och nu inte behöver göra mer.

Enligt Martin Brinnen och Daniel Westman, författare till rapporten ”Vad är fel med GDPR?”, så rinner dataskyddsreglerna samman till en strömvirvel av förbättringar och försämringar men också en hel del kostnader, förvirring och frustration.

Deras samlade betraktelse av läget mynnar ut i slutsatsen att GDPR duger, men att det finns utrymme för förbättringar. Reglerna behöver ses över, då det är svårt för företagen att på förhand inse konsekvenserna. Dessutom bör tillsynsmyndigheten utöka sin vägledning och påverka tolkning och tillämpning inom EU.

Carolina Brånby, policyansvarig för dataskyddsfrågor, konstaterar att rapporten ger ett antal viktiga förslag på hur myndigheterna kan förbättra vägledningen och stödja regelefterlevnad.

– Men vi får inte glömma bort den svenska dataskyddlagen som behöver ses över. Regeringen bör snarast möjligt tillsätta en ny utredning för att skapa regelförenkling och stödja företagens konkurrenskraft, säger hon.