Därför kan fler förlora jobben om löne­ökning­arna blir för höga

När facken inom industrin presenterade sina avtalskrav i den kommande avtalsrörelsen var det många som höjde på ögonbrynen. Spekulationerna inför var att facken skulle ställa höga krav, men de flesta förvånades av att kraven är så höga som de visade sig vara. Bland annat vill facken se löneökningar på 4,2 procent. Om det blir verklighet är det en högre löneökning än under 2023, när inflationen skenade.

En av dem som är bekymrade över att löneökningarna ska bli för höga är Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

− Det är väldigt höga krav. Jag brukar inte kommentera nivåer på lönerna, men i det läge som vi befinner oss nu är det viktigt att det blir en ny ansvarsfull avtalsrörelse, säger han.

Liksom många andra menar han att parterna tog ett stort ansvar under förra avtalsrörelsen, när det avtal som tecknades låg långt under inflationen. Det innebar då reallöneminskningar, men tack vare bland annat det avtalet är vi idag tillbaka till ett läge där reallönerna ökar i Sverige.

− Det var ju inte Riksbanken eller regeringen som fick stopp på den höga inflationen – det var parterna på arbetsmarknaden, säger Sven-Olov Daunfeldt.

− Nu gäller det att fortsätta ta ansvar.

Minskade orderingångar och minskad lönsamhet

Sven-Olov Daunfeldt konstaterar att Sverige befinner sig i ett tufft läge, med minskade orderingångar och minskad lönsamhet, inte minst inom den exportberoende industrin.

− Det är ett besvärligt läge. Om man då öser på med för höga löneökningar så kommer industrins konkurrenskraft att försvagas ytterligare, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Facken inom industrin hävdar att det går bra för svensk industri. Vad är din kommentar till det?

− Det är en helt felaktig bild. Det räcker med att titta på statistiken för att förstå det. Det har gått relativt bra för svensk industri under ett tag – för att vi har haft en försvagad krona. Det har gynnat svensk exportindustri, som har tagit marknadsandelar under en tid när Sverige har varit i kris. Men nu ser vi hur orderstockar, orderingångar och lönsamheten inom tillverkningsindustrin faller kraftigt.

Om kronan stärks framöver kommer svenska varor att bli än dyrare på världsmarknaden – vilket minskar svensk konkurrenskraft.

− Att kronan stärks är bra för den som reser utomlands, men för den svenska exportindustrin är det inte så bra, säger Sven-Olov Daunfeldt och fortsätter:

− Vi befinner oss i en lågkonjunktur som har bitit sig fast. Om märket blir högt så kommer konkurrenskraften för företag i Sverige att försvagas – med följden att köpare på den internationella marknaden vänder sig till företag i andra länder.

Kan du konkretisera ännu tydligare vad som händer om konkurrenskraften försämras?

− Det kommer att leda till att fler företag slås ut, till försämrad tillväxt, fler varsel och att fler förlorar jobben.

Svårare att komma in

Men inte nog med det. För höga löneökningar är negativt inte minst för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.

− Höga ingångslöner leder till att de som står långt ifrån arbetsmarknaden kommer att få det ännu svårare att komma in. Det finns också en risk att de som idag jobbar deltid och inte har en fast anställning får jobba färre timmar.

− Det är många som riskerar att påverkas negativt av ett för högt märke, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Förra avtalsrörelsen landade märket, alltså lönenormeringen på svensk arbetsmarknad, på 7,4 procent över två år, varav 4,1 procent första året.

Varför är det inte rimligt att landa ungefär där nu också?

− När det avtalet tecknades och under första avtalsåret var inflationen väldigt hög, så det var ett exceptionellt läge. Men det går inte att ha den typen av löneökningar under en lågkonjunktur i en låginflationsmiljö.

Han påtalar att märket inte bara handlar om industrin. Alla branscher ska förhålla sig till det och landa på samma nivåer som industriavtalet.

− Många av de branscherna har haft det tufft under en väldigt lång tid. Byggbranschen kämpar just nu och besöksnäringen har råkat på smäll efter smäll. Det är klart att många företag inte kommer att kunna bära kraftig höjda löner, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Låglönesatsning försvårar ytterligare

Samtidigt som facken inom industrin kräver 4,2-procentiga löneökningar vill de också se en låglönesatsning och avsättningar till arbetstidsförkortning. Sven-Olov Daunfeldt menar att en låglönesatsning ytterligare skulle försvåra för dem som står långt från arbetsmarknaden att komma in.

− Det i ett läge när det bara är ett par tre länder i Europa som har högre arbetslöshet än Sverige, säger han.

Dessutom konstaterar han att svenskarna är bland de som jobbar minst i hela OECD. De semesterdagar, både lagstadgade och avtalsförhandlade, helgdagar och den arbetstidsförkortning som redan finns i många kollektivavtal sänker årsarbetstiden kraftigt. Samtidigt skriker svenska företag efter kompetens – som i många fall inte står att finna bland alla dem som är arbetslösa.

− Att i det läget föreslå att vi ska jobba ännu mindre är verklighetsfrånvänt, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Facken brukar säga att arbetsgivarna alltid varnar för att deras krav är för höga. Vad är det som är annorlunda den här gången?

− Makrobilden är vad makrobilden är. Det finns i och för sig lite tecken på att det kan komma att gå bättre för Sverige framöver, tack vare sänkta räntor och lite bättre förväntningar hos hushållen. Men det är ju bara förhoppningar och prognoser.

− Här och nu är det tufft. Här och nu är det lågkonjunktur.