”Riksbanken har bedrivit en jojopolitik”, säger chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt efter fredagens inflationsbesked. Han är skarpt kritisk till de snabba räntehöjningarna och spår nu att det kan bli hela fyra sänkningar i höst.
SCB:s inflationsbesked för juni visar att inflationen ligger på 1,3 procent, vilket är den lägsta siffran som har uppmätts sedan 2020. Det är även en bra bit under Riksbankens inflationsmål på två procent.
Ett delvis överraskande besked, menar Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.
– Det är lägre än vad både vi och Riksbanken hade förväntat oss, egentligen lägre än vad alla konjunkturbedömare hade förväntat sig. Men det visar att både vi och LO har haft rätt i att inflationen har varit utbudsdriven och att Riksbanken har tagit i för hårt och gjort för snabba räntehöjningar, säger han och fortsätter:
– Konsekvensen av det här är framför allt att Riksbanken kommer att sänka räntan snabbare än vad som tidigare har sagts, vilket är positivt för både hushållen och företagen.
Både vi och LO har återkommande kritiserat Riksbanken för att ha haft en övertro på vad penningpolitiken kan åstadkomma i ett läge där inflationen i första hand beror på externa faktorer.
En utbudsdriven inflation innebär enligt Sven-Olov Daunfeldt att inflationen först ökar i snabb takt för att sedan sjunka lika snabbt igen. I ett sådant läge får justeringar av räntan en väldigt begränsad effekt.
Det som däremot har haft effekt är att arbetsmarknadens parter lyckades enas om ett avtal som inte var inflationsdrivande, menar Sven-Olov Daunfeldt.
– Hade vi inte gjort det hade vi haft stora problem nu. Riksbanken kommer att få kritik för de kunde ha tagit det lugnare med höjningarna. Det här inflationstappet hade med största sannolikhet inträffat i alla fall. Och det är fullt möjligt att ha en mer stabil räntepolitik där det inte går upp och ner i ett så högt tempo.
– Men samtidigt har Riksbanken haft press på sig för hade inflationen fortsatt att öka så hade de fått kritik för det. Så de har nog resonerat att ”better safe than sorry”.
Tycker du att Riksbanken har misslyckats i sitt uppdrag?
– Ja, jag tycker att de har tagit i för hårt. Både vi och LO har återkommande kritiserat Riksbanken för att ha haft en övertro på vad penningpolitiken kan åstadkomma i ett läge där inflationen i första hand beror på externa faktorer. Och samtidigt har Riksbankens agerande fått konsekvenser i form av ökande varsel och stigande konkurstal. Vi varnade för det och nu i efterhand är det tråkigt nog tydligt att vi fick rätt.
Att Sverige nu står inför sänkta räntor är positivt för en rad branscher. Sven-Olov Daunfeldt tar som exempel upp byggbranschen, samt konsumentnära branscher som handeln och besöksnäringen som branscher som haft det extra tufft på sistone – och som därför kan gynnas desto mer när räntorna sjunker.
Vi kan vara hundra procent säkra på att det blir minst två sänkningar, och det är stor sannolikhet att det blir tre. Kanske blir det till och med fyra.
Sven-Olov Daunfeldt anser också att inflationsbeskedet på 1,3 procent är positiva nyheter för den kommande avtalsrörelsen.
– Det visar att modellen återigen har fungerat och det tycker jag att vi ska ta med oss in i nästa avtalsrörelse. Nu är det viktigt att inte försöka kompensera för de reallönesänkningar som vi fick när inflationen var högre, utan i stället ta ansvar och tänka långsiktigt så att vi får återkommande årliga reallöneökningar, vilket är det normalläge vi har haft sedan Industriavtalet slöts 1997.
Riksbanken har fyra inplanerade tillfällen för räntebesked till och med årsskiftet. Det första av dem äger rum den 19 augusti.
Sven-Olov Daunfeldt har tidigare förutspått tre räntesänkningar under hösten men om inflationen fortsätter ner så utesluter han inte att det blir fler än så.
– Vi kan vara hundra procent säkra på att det blir minst två sänkningar, och det är stor sannolikhet att det blir tre. Kanske blir det till och med fyra. I så fall kommer vi att ha en styrränta på 2,75 procent i slutet av året.
Kan det till och med bli aktuellt att sänka med 50 punkter?
– Det är nog osannolikt med tanke på att det historiskt har rört sig om både mindre höjningar och mindre sänkningar. Riksbanken har bedrivit vad jag kallar en jojopolitik, där det går snabbt upp och snabbt ner. Men att det blir sänkningar är positivt oavsett för det krävs för att vi ska få fart på ekonomin igen.