Kravet på nästa regering: Så får ni fart på Sveriges tillväxt

Den nya mandatperioden innebär en lysande möjlighet att öka svensk tillväxt. På ett seminarium lyftes flera viktiga områden fram, samtidigt som det varnades för andra. ”Det är säkra reformer att genomföra om vi inte vill få fart på tillväxten”, sa chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

Det var inte bättre förr, men det kan samtidigt bli betydligt bättre än vad det är nu. Det var inramningen när Svenskt Näringsliv samlade företag och branschorganisationer till ett seminarium om vilka reformer som krävs om tillväxten ska öka under den kommande mandatperioden.

Om Sveriges tillväxt ökade med 2,5 procent om året skulle det innebära att Sveriges BNP blir nästan 500 miljarder kronor större år 2035 jämfört med om vi håller den tillväxttakt på 1,8 procent som ligger i Konjunkturinstitutets prognoser. Med ökad tillväxt skulle Sverige med andra ord få helt andra möjligheter att finansiera viktiga satsningar inom exempelvis välfärd och försvar.

Problemet är bara att det är företagen som skapar tillväxt och i dag möter 8 av 10 företag i Sverige minst ett betydande tillväxthinder, konstaterade chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt. Han ser ett tydligt behov av tillväxtfrämjande reformer och ställer sig kritisk till en rad aktuella politiska förslag som till exempel slopat karensavdrag, miljardärsskatt och bankskatt.

– Det är säkra reformer att genomföra om vi inte vill få fart på tillväxten. Slopat karensavdrag är kanske det allra mest tillväxthämmande förslaget som ligger på bordet här och nu, sa han.

Svenskt Näringsliv har tagit fram ett paket med 60 konkreta reformer för att få fart på tillväxten. De handlar bland annat om att underlätta företagens kompetensförsörjning, förbättrad digital och fysisk infrastruktur, ökade drivkrafter för att arbeta samt minskat regelkrångel och bättre fungerande tillståndsprocesser.

Mer baskraft

Vice vd Catharina Elmsäter Svärd lyfte fram elförsörjningen och dess betydelse inte minst för att Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen.

– Här gäller det att vi inte tappar tempo i det som påbörjats av att få stabil och säker baskraft i form av kärnkraften. Vi behöver alla olika typer av elförsörjning som finns i produktion men också effekt och kapacitet, sa hon.

Både Patrick Joyce, chefsekonom på Almega, och Maria Mikkonen, chefsekonom Svensk Handel, tryckte på vikten av lägre arbetsgivaravgifter. För närvarande är arbetsgivaravgifterna tillfälligt sänkta för personer som är mellan 19 och 23 år gamla, och de båda arbetsgivarorganisationerna vill se att sänkningen blir permanent och gärna också breddas till att omfatta fler grupper.

Det skulle göra stor skillnad för en rad personalintensiva branscher om det blev billigare att anställa, vilket i sin tur skulle stärka tillväxten, framhöll de.

Maria Mikkonen poängterade att det går att handla från hela världen med bara ett knapptryck, vilket gör handeln till en unikt konkurrensutsatt bransch.

– Priserna sätts på en global marknad men däremot sätts kostnaderna lokalt. Så alla kostnader i Sverige som är högre för företagen än vad de är internationellt drar ner konkurrenskraften, sa hon.

– Det finns en sänkning nu men den är schemalagd att tas bort och tyvärr har politiker tidigare ofta tagit bort just sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar. Låt den ligga kvar den här gången och så jobbar vi utifrån det och vidgar den till fler, instämde Patrick Joyce.

Svaga skatteincitament

Fredrik Andersson, chefsekonom på Lif - de forskande läkemedelsföretagen, framhöll att läkemedelsföretag återinvesterar en unikt stor andel av förtjänsten i innovation. Att den kommande regeringen gör det mer fördelaktigt att investera i forskning är därför av yttersta vikt, speciellt eftersom det finns en stark internationell konkurrens.

– Många av våra medlemmar är mycket stora multinationella företag som kan lägga sina investeringar var som helst i världen och då räknar man vad det finns för pluspoäng för Sverige. Vi är starka i vissa delar, som att vi har starka forskningsmiljöer och en välutvecklad hälso- och sjukvård, men när det kommer till skatteincitamenten eller andra delar i skattesystemet så faller man ner.

Både Maria Mikkonen och Sven-Olov Daunfeldt menade att det i dag finns en syn på företag och företagande som riskerar att sätta käppar i hjulen för tillväxten. Det kan handla om allt från en misstänksamhet kring livsmedelsföretagen prissättning till idéer om att vinster och valfrihet ska begränsas.

– Sektor efter sektor blir så att säga satt under attack där politiken vill gå in och ta tillbaka kontrollen. Det tror jag är helt fel sätt om vi ska få fart på tillväxten. Vi behöver en ny syn på företagande i Sverige där vi har insikten att det är företagen som skapar tillväxten och därför behöver vi bättre villkor för företagen, sa Sven-Olov Daunfeldt.

Önskar långsiktighet

Branschorganisationerna fick medhåll från flera företagare, som också slog ett slag för bland annat bättre kompetensförsörjning och lägre arbetsgivaravgifter. Men de lyfte också fram behovet av ökad långsiktighet i politiken.

Erica Åberg, vd för Radisson Collection Strand Hotell, tog upp att det dels behöver bli lättare att rekrytera från andra länder, dels det faktum att de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga endast är tillfälliga.

–Jag kan inte ändra hela min organisation för ett beslut som gäller i ett och ett halvt år. Det hinner ju i stort sett inte träda i kraft innan jag behöver ändra tillbaka.

Mattias Nubäck, vd för EVS Inmotion, pekade på omställningen som ett område där det skulle vara välkommet med både mer tryck och ökad långsiktighet. Sverige och Europa måste ta stora kliv för att kunna konkurrera med framför allt Kina, konstaterade han.

– Vi säljer faktiskt en hel del till Kina men det blir tuffare och tuffare för man kan väl inte säga att vi har ett så stort tekniskt försprång längre utan det har nog ätits upp ganska mycket. Det är snarare så att vi börjar bli lite omåkta.

I Finland funkar det

Mats Liedholm, vd för Fazer Sverige, efterfrågade ett stopp vad gäller överimplementering av EU-regler, och lyfte även behovet av enklare tillståndsprocesser generellt. I dag kan tillstånd som berör Fazers verksamhet inte bara vara orimligt omfattande och komplicerade utan dessutom skilja sig åt mellan olika kommuner.

Enligt Mats Liedholm finns det en stor skillnad i synsättet på lagstiftning och regelverk bara mellan Sverige och Finland.

– Om Finland stiftar en lag eller en regel så tittar man på den och ser vad som står och sen följer man det. Ska det omsättas i Sverige till tillstånd för livsmedelsproduktion så tolkas det av 290 kommuner på olika sätt, sa han.

Att förutsättningarna skiljer sig åt blev tydligt när Fazer flyttade ett bageri från Stockholm till Huddinge kommun.

– Regelverken var i grunden desamma men tolkningen av dem, och det livsmedelsinspektörerna i respektive kommun tittade på, var någonting helt annat.

Kina dominerar

Vd Jan-Olof Jacke avrundade seminariet med att konstatera att nästan allt som diskuterats under dagen är sådant som Sverige har egen kontroll över, och att det därför finns möjligheter för den kommande regeringen att agera. Precis som Erica Åberg ser han dock problem med att införa tillfälliga lösningar.

– Man kan ju tycka att det är fantastiskt men jag undrar hur stor effekt det de facto blir. Vem fattar beslut på så korta tidslinjer? Det måste skapas stabilitet i förutsättningarna.

Jan-Olof Jacke betonade också vikten av att accelerera takten i omställningen för att säkra Sveriges framtida konkurrenskraft. I dag är det ett större problem om Sverige inte får tillgång till kinesisk teknologi än om Kina skulle kopiera svensk teknologi, framhöll han.

– Den teknologiska utvecklingen som de har inom alla de teknologier som driver omställningen är ledande. Om man definierar sex teknologier så är de helt konkurrenskraftiga i tre av dem och dominerar fullständigt tre av dem. De kommer inte att slå av på takten. Om vi slår av på takten så hamnar vi bara mer och mer efter för varje dag som går.