”Sverige behöver en nationell satsning på Stockholm”
Hur det går för Stockholm spelar roll för hela landet. Därför lanserar Svenskt Näringsliv en rapport med förslag på nationella åtgärder som skulle stärka Stockholms och hela Sveriges ekonomiska utveckling, skriver ekonomerna Sven-Olov Daunfeldt och Johan Lidefelt i en debattartikel i Di.
Företag i hela landet bidrar till Sveriges välstånd. Men Stockholm är navet för mycket och har en avgörande betydelse. Därför lanserar Svenskt Näringsliv idag en rapport med förslag på nationella åtgärder som skulle stärka Stockholms och därmed hela Sveriges ekonomiska utveckling.
Stockholm har flera styrkor. I länet bor 23 procent av befolkningen, men här skapas 43 procent av det ekonomiska värdet. Här finns en dynamisk kapitalmarknad, flera ledande universitet och ett av Europas starkaste tech-kluster.
I Stockholm har skickliga entreprenörer skapat 33 företag värderade till över en miljard dollar, så kallade unicorns. Det visar Sveriges styrka som entreprenörsland och placerar Stockholm i en global tätposition. En undersökning från Svenskt Näringsliv visar därtill att 8 av 10 företag i Stockholm vill växa.
Av Sveriges 100 största företag har över 60 procent sitt i huvudkontor i Stockholm. Att huvudkontoren även fortsatt finns i Stockholm har stor betydelse för det bredare näringslivet.
Samtidigt finns en rad tuffa utmaningar som håller Stockholm tillbaka. I vår undersökning uppger 8 av 10 företag att de möter minst ett betydande tillväxthinder.
För att Stockholm ska kunna gå från bra till bäst, och bli lokomotivet som drar Sveriges tillväxt, måste tillväxthindren bort. Vi föreslår därför följande reformer:
Inför fri hyressättning: Med dagens system för hyressättning krävs många år i bostadskön för att få en hyresrätt i Stockholm. För de tiotusentals personer som varje år vill flytta till Stockholm för att arbeta eller driva företag är detta ett stort problem. Det försvårar företagens rekryteringsmöjligheter, minskar Stockholms attraktivitet och hämmar tillväxten. Fri hyressättning måste införas för att bostadsmarknaden ska fungera. Det bör ske ordnat och med övergångsregler, men den rådande situationen är ohållbar.
Öka satsningarna på infrastruktur och mobilitet: Väl fungerande och tillförlitliga transporter är en förutsättning för att Stockholm ska fungera som ett arbetsmarknadsområde. Idag uppger vart sjätte företag i länet att bristande infrastruktur är ett betydande tillväxthinder. Östlig förbindelse bör byggas så att ringleden kring Stockholm förverkligas. Det krävs också åtgärder som stärker Arlanda som nav och storflygplats.
Förbättra kompetensförsörjningen: Trots att många i Stockholm är högutbildade har företagen svårt att hitta rätt kompetens. Det håller tillbaka expansion och investeringar. Högre utbildningar behöver dimensioneras efter näringslivets behov. Sverige bör också öka attraktionskraften för internationell kompetens, exempelvis genom bättre regelverk och myndighetsprocesser för arbetskraftsinvandring. Det statliga lönegolvet för arbetskraftsinvandrare från tredje land måste ersättas av ett krav på kollektivavtalsenlig heltidslön.
Stärk drivkrafterna för arbete, utbildning och investeringar. Sveriges höga skatter på arbete och företag hämmar jobb, företagande och utbildning – inte minst i Stockholm. Cirka hälften av skatteintäkterna från både bolagsskatten och den statliga inkomstskatten tas från Stockholm. Principen om att alla ska ha hälften kvar av en löneökning bör återupprättas. Det behövs också starkare incitament för investeringar i forskning och utveckling (FoU). Ny teknik och innovation är avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrensförmåga. Ett internationellt konkurrenskraftigt skatteavdrag för investeringar i FoU bör därför införas. Reglerna för kvalificerade personaloptioner behöver förbättras.
Öka tryggheten. 46 procent av företagen i länet utsattes för brott 2025. Företag väljer att inte anmäla brott eftersom inget händer, vilket i längden hotar rättsäkerheten. Kriminaliteten driver upp kostnaderna för företagen, påverkar etableringsbeslut och skadar Stockholms internationella anseende. Mängdbrotten måste prioriteras upp, polisens lokala närvaro stärkas och samverkan mellan offentlig och privat sektor förbättras.
Minska företagens regelbörda. Företagens regelkostnader uppgår till nära 390 miljarder kronor om året. Vart tredje Stockholmsföretag ser regelbörda och byråkrati som ett betydande tillväxthinder. Krångliga regler och oförutsägbara tillståndsprocesser fördröjer investeringar och styr etableringar bort från Stockholm och Sverige. Regelförenkling bör bli ett permanent uppdrag för myndigheter. Ta bort rätten för vissa statliga myndigheter att överklaga prövningsmyndigheters beslut och inför systematiska uppföljning av nya regler.
Idag är det städer, regioner och kluster som skapar attraktivitet och som konkurrerar globalt om talanger och investeringar. Hur det går för Stockholm spelar roll för hela landet. Svenskt Näringsliv efterlyser därför en nationell satsning på Stockholm som tar avstamp i reformförslagen ovan.
