Två decennier efter omröstningen: Hur ser argumenten för och emot euron ut idag?

För drygt 20 år sedan rösade svenska folket nej till den gemensamma europeiska valutan. Inför omröstningen gjordes omfattande analyser av för- och nackdelar med att ansluta till euron. Frågan är hur dessa olika argument står sig idag.

För att analysera detta har Petter Danielsson och Alexandra Leonhard, ekonomer vid Svenskt Näringsliv, skrivit rapporten ”Tjugo år efter omröstningen. Har argumenten för euron stärkts eller försvagats?”. Rapporten tar inte ställning för eller emot euron utan är tänkt att vara ett kunskapsunderlag.

I rapporten konstateras bland annat att handeln tycks ha stärkts mer av euro-samarbetet än vad forskningen tidigare indikerade, att kronan varit volatil och att risken för så kallade asymmetriska chocker (dåtidens kanske starkaste argument emot) har minskat. Samtidigt har de statsfinansiella riskerna ökad eftersom många medlemsländer har kraftigt försämrade statsfinanser jämfört med början av 2000-talet och kostnaderna för detta kan komma att hamna hos medlemsländerna.

Sammantaget bedöms dock argumenten för euron ha stärkts.

Medverkar gör Sven Olov Daunfeldt, Chefsekonom vid Svenskt Näringsliv, Lars Calmfors, professor i nationalekonomi och Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi. Fler namn tillkommer.

Seminariet kommer också att webbsändas.