Due diligence i leverantörskedjor måste göras hanterbart och inte hämma befintligt hållbarhetsarbete

Förslaget till direktiv om att företagen ska ta mer ansvar för sina leveranskedjor (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) börjar närma sig sin slutfas när Europaparlamentet nu förhandlar fram sin position inför trilogförhandlingar med ministerrådet och Kommissionen. Det finns flertalet oroande delar i både Kommissionens förslag och i den riktning Europaparlamentet nu tar som riskerar att hämma det hållbarhetsarbete som företagen redan gör.

Företagen berättade om due diligence 

Mot bakgrund av detta anordnade Svenskt Näringsliv tillsammans med systerorganisationerna från Danmark och Finland, liksom Europaparlamentariker Karen Melchior (Renew, DK) en informell lunch för Europaparlamentariker. Under lunchen fick ett antal inbjudna företag chansen att berätta mer om hur de idag arbetar med due diligence och hur kommande lagstiftning riskerar påverka det redan framgångsrika arbetet. På lunchen som hölls i Strasbourg under Europaparlamentets plenumvecka deltog Europaparlamentariker från EPP, S&D, Renew och de Gröna.

Diskussionerna vid lunchen fokuserade på delen i förslaget som rör företagens due diligence-aktiviteter. Direktivet innehåller även problematiska artiklar kring bolagsstyrning, som Svenskt Näringsliv är starkt kritiskt till. Om just bolagsstyrningsdelen anordnade Svenskt Näringsliv tillsammans med sina nordiska systerorganisationer ett event i september förra året.

Inledningsvis redogjorde Karen Melchior (Renew, DK) för de centrala frågor som för närvarande diskuteras i Europaparlamentet; dels frågan om företag ska utföra due diligence enbart uppströms i sina leveranskedjor, eller om hela värdekedjan (även aktiviteter nedströms) ska omfattas, dels frågan om företagens ansvar (liability), och vidare frågan om SME-företag ska omfattas av direktivet.

Därefter bidrog företagen med presentationer som utgick från dessa tre huvudfrågor. Inbjudna företag från Danmark och Finland var Mærsk, Rambøll samt Algol Oy, och från svensk sida deltog IKEA och Volvo Cars.

Volvo Cars belyste företagets due diligence-arbete och arbete med leverantörer för att åtgärda problem när sådana identifieras. Vidare lyftes vikten av att direktivet tillåter en risk-baserad due diligence, adresserar transparens i leveranskedjan och att onödig byråkrati och administration undviks. IKEA fokuserade i sin presentation också på vikten av att kunna ha en risk-baserad approach och illustrerade komplexiteten i leveranskedjor för relativt enkla produkter som en Billy-bokhylla.

Uppskattat initiativ

Europaparlamentarikerna ställde många frågor och uppskattade initiativet.

Det återstår nu för Europaparlamentet att anta sin slutliga position innan trilogförhandlingar med ministerrådet och Kommissionen kan inledas, och det är ovanligt många utskott som ska tycka till genom sina egna yttranden. Utöver huvudansvariga utskottet för rättsliga frågor (JURI), har ENVI, ECON, INTA, IMCO, EMPL, ITRE, AFET inkommit, eller inkommer inom kort, med sina ändringsförslag.

Huvudansvarigt utskott, utskottet för rättsliga frågor (JURI), röstar om sitt betänkande i mars/april, 2023. Plenumomröstning är planerad till maj varpå trilogförhandlingar kan inledas. Rådet antog sin allmänna inriktning på Konkurrenskraftrådet (KKR) den första december 2022 och dess allmänna inriktning ligger närmre Svenskt Näringslivs linje.

Inför denna slutfas var företagens budskap tydligt – direktivet måste genomsyras av tydlighet kring ansvar, förutsägbarhet, proportionalitet och utformas på så att det inte hämmar det framgångsrika hållbarhetsarbete som innovativa nordiska företag redan bedriver.