EU kommer att växa och förändras i grunden: ”Frågan är inte om utan när”

Diskussionerna om en utvidgning av EU fick förnyad fart när Ryssland invaderade Ukraina, och att vi går mot ett större EU blev ännu lite tydligare efter EU-toppmötet i spanska Granada i början av oktober då flera länder uttalade sitt stöd för ett större EU i framtiden. Ämnet togs även upp av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i hennes senaste ”State of the Union”-tal i september, där hon slog fast att EU måste ta in länderna som knackar på dörren. Dessutom har tunga länder i och med Rysslands krig rört sig i en mer utvidgningsvänlig riktning. Så allt pekar på att EU kommer att växa.

”Det är en betydande framtidsdiskussion som pågår i EU just nu.”

Det menar Anna Stellinger, som är chef för internationella och EU-frågor.

– Det står helt klart att EU kommer att växa under åren som kommer och därmed behöva förändras i grunden. Frågan är inte om, utan när och hur, säger hon till TN.se.

Tidigare har flera tunga EU-länder ställt sig tveksamma till att släppa in fler länder i EU, men med anledning av kriget i Ukraina hamnar frågan alltså i ny dager. Flera länder, bland annat Frankrike med Macron i spetsen, har nu ändrat sin inställning till en utvidgning, vilket banar väg för förändring.

Länder som kan stå på tur för att bli insläppta i EU är till exempel Ukraina samt flera länder i Balkanområdet. Men för att EU ska kunna växa krävs det både att de aktuella länderna genomför reformer och att EU genomför helt nödvändiga förändringar.

– Det är en betydande framtidsdiskussion som pågår i EU just nu, säger Anna Stellinger, och fortsätter:

– Vi pratar ju om flera år framåt i tiden men Ukrainafrågan har ställt det hela på sin spets. Omvärlden har ändrats så pass mycket att frågan om att släppa in Ukraina och även andra länder är otroligt mycket viktigare nu. Vi har en geopolitiskt mycket osäker omvärld och behöver bygga ett starkt EU och närområde. På sikt kommer vi att vara någonstans mellan 30 och 35 länder i EU.

Stora förändringar

När EU blir större kommer det att innebära stora förändringar inom unionen, till exempel diskuteras hur beslut ska fattas för att säkra ett väl fungerande EU. Det är en del av den stora framtidsdiskussion som nu tagit fart. I dag krävs enhällighet från alla medlemsländer i vissa frågor medan det räcker med ett majoritetsbeslut i andra, och det är inte osannolikt att beslut oftare kommer att fattas utifrån vad en majoritet av medlemsländerna tycker.

-Ju fler vi blir desto svårare blir det att fatta beslut med enhällighet, så det är definitivt en fråga som ligger på bordet, inom vilka områden medlemsländerna skulle vara villiga att släppa på enhälligheten.

För Sveriges del finns det en del områden – till exempel skatter - där det kan bli svårare att gå med på att det ska räcka med majoritetsbeslut. I andra delar, som i vissa utrikesfrågor, kan det däremot vara relativt okomplicerat för oss, tror Anna Stellinger.

– Det har ju till exempel inte varit helt lätt för EU att komma överens om sanktioner mot Ryssland. Nu har det gått bra ändå, vi har kommit överens om hela 11 sanktionspaket, men det har funnits svårigheter när enstaka länder velat blockera sanktionspaket av mer eller mindre legitima skäl.

– Det kommer att behövas förändringar av hur institutionerna funkar, hur beslut tas och också hur budgeten ska se ut. Och det är just den typen av frågor som EU-länderna börjar diskutera på allvar nu.

Olika lager av medlemsnivåer

När antalet medlemmar växer är det enligt Anna Stellinger troligt att vi får en förnyad diskussion om olika medlemsnivåer i EU. En möjlig utveckling är att det kommer att finnas en inre kärna av medlemsstater och sedan olika lager av medlemsnivåer där olika länder är med och beslutar i olika frågor.

– På ett sätt finns det redan i dag. Alla är inte med i Schengen och alla är inte med i euron, så vi är redan ett Europa i olika hastigheter. Men nu kan vi förvänta oss att frågan kommer på bordet på allvar. För om vi ska vara 30 till 35 länder i EU så kommer inte alla att kunna vara med i allt utan vissa måste gå fortare fram eller fördjupa samarbetet. Där är eurosamarbetet ett klockrent exempel, men det finns fler.

För Sveriges del innebär de aktuella diskussionerna att det är viktigare än någonsin att aktivt påverka EU:s utveckling i den riktning vi önskar. Anna Stellinger pekar ut den inre marknaden, konkurrenskraft och att EU vågar satsa på en tillväxtbudget som viktiga frågor för Sverige att driva.

– Vi måste inse att vi är med och formar hur EU ser ut i framtiden. Det är vår enskilt viktigaste marknad, vårt absoluta närområde och vårt viktigaste politiska sammanhang det handlar om. Och då kan vi inte vänta på att man ska komma fram till någonting som vi sedan ska förhålla oss till, utan vi måste kliva in i de diskussioner som pågår nu.

Och hon lägger till:

– Det är också i den här kontexten vi måste diskutera Europafrågor på hemmaplan i Sverige. I den begynnande eurodebatten vi sett nyligen måste vi förstå att EU sannolikt ser annorlunda ut när vi väl, om det blir så, kliver in i eurosamarbetet. Det ligger flera år framåt i tiden och då kan ett Europa i olika lag redan vara på väg att utformas.

Men redan inför Europaparlamentsvalet i vår behöver frågan om hur EU:s framtid ser ut lyftas, menar Anna Stellinger.

– Vilken roll Sverige vill ha i EU är ju ett lysande ämne för en Europadebatt i Sverige inför EU-valet. Vad tycker de olika kandidaterna och partierna om hur EU ska utvecklas och vilken tyngd vi ska ha? Med andra ord, framtidsdebatten i EU är inte bara en fråga för Bryssel, Berlin och Paris, utan den är i allra högsta grad aktuell och viktig även här hemma i Sverige.