Företagen: Enklare att bedriva handel med EU än med världen utanför

EU:s inre marknad gör det betydligt enklare att bedriva handel med andra länder i EU. Det visar Svenskt Näringslivs senaste företagarpanel där drygt 300 företag som bedriver handel både innanför och utanför EU har svarat på frågor om på vilket sätt EU-samarbetet gör praktisk skillnad.

Företagen som svarat på enkäten vittnar om flera fördelar, som frånvaron av tullar och gränskontroller inom EU. 80 procent av de tillfrågade tycker att frånvaron av tullkontroller gör positiv skillnad för deras verksamhet. Bland företag med fler än 250 anställda är siffran hela 96 procent.

När de jämför med att handla med länder utanför EU så tycker 61 procent att varuhandeln är enklare i EU. 53 procent anser att tjänstehandeln är enklare på EU-nivå och lika många tycker att personrörligheten förenklas av EU. En majoritet menar dessutom att kapitalrörligheten förenklas av EU:s inre marknad och att immaterialrättsskyddet fungerar bättre innanför EU:s gränser. Ytterst få företag tycker det är lättare att göra affärer med länder utanför EU;s inre marknad

Men det finns samtidigt utmaningar med EU-samarbetet. Om det fria flödet av varor pekas ut som den främsta fördelen, finns det betydligt mer kvar att göra på tjänstesidan.

– Tjänstehandeln är inte lika harmoniserad som varuhandeln och det finns betydligt fler nationella hinder för tjänstehandel än för varuhandel kvar inom EU, så det är till stor del förväntat. Men det är uppenbart att det finns en stor förbättringspotential, säger Cemille Üstün.

Småföretagen mer negativa

Något som överraskar Cemille Üstün är dock att så pass många företag trots den fria personrörligheten inom EU, inte anser att de är lättare att skicka personal på tjänsteresor eller stationera dem utomlands inom den inre marknaden än utanför.

– Frånvaron av gränskontroller samt tillståndsprocesser borde göra det väsentligt enklare inom inre marknaden. Dock begränsas rörligheten ibland av att akademiska examen eller yrkeskvalifikationer inte erkänns i andra länder.

Enkäten visar generellt sett att ju större företaget är desto mer sannolikt att de ser att EU-samarbetet förenklar deras verksamhet, vilket tyder på att det framför allt är de stora export- och importflödena som påverkas positivt av den inre marknaden.

– En stor del av Sveriges samlade handel påverkas alltså positivt av EU och dess inre marknad. Men småföretagen uppfattar uppenbarligen inte att de gynnas på samma sätt. Med tanke på småföretagens viktiga roll, inte minst som jobbskapare, är detta en viktig insikt att ta till sig. Det är också anmärkningsvärt att de små företagen fortfarande inte upplever att de omfattas av fördelarna i samma utsträckning, särskilt då resurser läggs på att informera och underlätta för dem.

Bland de satsningar som gjorts i syfte att underlätta för de mindre företagen finns Single Digital Gateway, som är en gemensam digital ingång till information inom EU, och Solvit, ett nätverk för att lösa problem som beror på att bestämmelserna för den inre marknaden har tillämpats felaktigt.

– Tidigare undersökningar i företagspanelen har visat att en stor andel inte känner till att dessa finns. Här behöver EU-kommissionen se över hur de kommunicerar till näringslivet och allmänheten, konstaterar Cemille Üstün.

Utveckla inre marknaden

Nu hoppas Cemille Üstün att politiker på både nationell nivå och på EU-nivå fortsätter att främja EU:s konkurrenskraft genom att utveckla den inre marknaden, med fokus på att bland annat harmonisera regelverk och att minska företagens regelbörda.

– Allt som oftast får EU klä skott för nationella tillkortakommanden men undersökningen visar att mycket fungerar på EU:s inre marknad. För att inte tas för given behöver EU:s inre marknad få en fast plats på dagordningen för så väl ministerrådet som EU-parlamentet. Dessutom måste medlemsländerna ta ansvar för att gemensam lagstiftning faktiskt införs och efterföljs nationellt, avslutar Cemille Üstün.