Här är svenskarnas nya uppdrag i Bryssel – ”fler med tyngre roller”

När vallokalerna stängdes på kvällen den 9 juni hade 360 miljoner röstberättigade européer fått möjligheten att tycka till om vilka som ska styra Europa under de kommande fem åren. För Sveriges del var uppgiften att rösta fram vilka politiker som skulle få Sveriges 21 platser i parlamentet.

Kort därpå stod det klart hur de svenska rösterna hade fördelats och därmed vilka personer som skulle få representera sitt parti och Sverige i EU under de kommande fem åren. Under sommaren bestämdes det dessutom i vilka utskott de svenska politikerna kommer att arbeta. Utskotten – där lagförslagen granskas och omarbetas – har beskrivits som kärnan i Europaparlamentets arbete, så var politikerna hamnar spelar stor roll för vad de kommer att arbeta med under sin tid i Bryssel.

”Varma i kläderna”

Till den nya mandatperioden har de svenska parlamentarikerna totalt sett tagit på sig lika många uppdrag i utskotten som under den förra mandatperioden, men den här gången har de fått tyngre roller. Sex av dem är ordförande eller vice ordförande i ett utskott, vilket kan jämföras med en person under den förra mandatperioden. Totalt fem personer har fått uppdrag som koordinator eller vice koordinator, roller som bland annat går ut på att samordna de politiska gruppernas åsikter och att driva arbetet framåt.

Dessutom är det under den här mandatperioden något fler svenska parlamentariker som är ordinarie ledamöter i något av utskotten jämfört med under de senaste fem åren.

– Majoriteten av de 21 svenska europaparlamentarikerna har blivit omvalda den här gången. Så mycket som 15 av dem har redan suttit en hel, eller delar av, en mandatperiod. Det innebär att de redan är varma i kläderna och har hunnit sätta sig in i lagstiftningsarbetet generellt och sina prioriterade frågor specifikt. De har också ofta hunnit bygga upp nätverk och har en större chans att få tyngre uppdrag inom sina utskott, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor.

– Vi ser det på ett mycket konkret sätt genom att fler av de svenska europaparlamentarikerna har blivit ordförande eller vice-ordförande i sina utskott. Det är också något fler som är ordinarie ledamot och inte bara suppleant och det ökar också chanserna för att få viktiga rapportörsroller. Som rapportör kan man göra stor skillnad. Man kan säga att vi har fler rutinerade europaparlamentariker med tyngre roller jämfört med förra gången, 2019.

I rapportörernas uppdrag ingår att sätta sig in i aktuella frågor och ta fram ett betänkande, ett förslag på hur Europaparlamentet ska besluta om lagförslaget. Rapportören är också involverad i förhandlingarna om hur lagen ska utformas.

I de utskott som kanske har allra störst betydelse för näringslivet, som exempelvis IMCO, INTA och ITRE, har den svenska representationen ökat eller stannat kvar på en hög nivå. Det innebär att det nu är förhållandevis många svenskar som kommer att hantera frågor som rör bland annat den inre marknaden, ekonomi och budget. I utskottet som behandlar sysselsättning och sociala frågor har antalet svenska ledamöter förvisso minskat men socialdemokraten Johan Danielsson har fått rollen som vice ordförande. En liknande situation syns i utskottet som fokuserar på internationell handel, där Sverige har med lika många ledamöter som tidigare, men där liberalen Karin Karlsbro numera har rollen som vice ordförande.

I utskottet som hanterar miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet har Sverige en fortsatt stark representation med totalt sex ledamöter, varav två är koordinatorer.

Varför är det viktigt vilka utskott de svenska parlamentarikerna sitter i?

– Mycket av det viktiga arbetet görs i utskotten. Att de svenska europaparlamentarikerna väljer att sitta i tunga utskott med lagstiftningsarbete är otroligt bra. Den här gången ser vi att den svenska närvaron överlag har ökat i utskotten. Det är bara i fyra utskott som det saknas svensk närvaro, mot sex utskott tidigare. Men det är inte bara närvaron som ökat generellt, utan vi ser också att det finns fler svenska europaparlamentariker i utskott som är särskilt viktiga för näringslivet. Vi ser det exempelvis i IMCO som täcker den inre marknaden. Även i utskotten rör budget, ekonomi och valutafrågor har vi svensk närvaro. Sammantaget skulle jag säga att det är både bättre spridning och bra tyngd i viktiga utskott, säger Anna Stellinger.

De fyra utskotten utan svenska parlamentariker är CULT (kultur och utbildning), FISC (skattefrågor), DROI (mänskliga rättigheter) och PETI (framställningar).

Konkurrenskraften i fokus

Värt att notera är också att det svenska gänget i Bryssel under de kommande fem åren kommer att arbeta relativt mycket med frågor som rör medborgerliga rättigheter och jämställdhet, samt att sex svenska ledamöter är engagerade i utskottet som arbetar med fiskeri.

Vilka frågor hoppas du att de svenska parlamentarikerna ska fokusera på att driva framåt?

– Sverige bidrog mycket aktivt med att sätta konkurrenskraft på EU:s agenda. Sedan dess har Enrico Lettas rapport om den inre marknaden presenterats och Mario Draghis rapport om EU:s konkurrenskraft är på väg. Ursula von der Leyens politiska riktlinjer har också lagts fram. Tillsammans med den så kallade strategiska agendan pekar alla de här rapporterna och riktlinjerna ut möjliga vägar för hur EU ska öka sin produktivitet och konkurrenskraft i en globalt utmanande tid. De här frågorna behöver ligga högt upp på agendan under de kommande fem åren. Och här kan de svenska europaparlamentarikerna bidra, säger Anna Stellinger.

Utöver att de svenska parlamentarikerna har fått fler roller i utskotten så har flera av dem utsetts till vice ordförande i sina respektive politiska grupper. Det gäller för Tomas Tobé i EPP, Heléne Fritzon i S&D, Alice Bah Kuhnke i De gröna och Charlie Weimers i ECR.

Om utskotten:

Totalt finns 24 permanenta utskott och underutskott i Europaparlamentet som alla arbetar med varsitt specialområde. Utskotten består av 25-90 fasta ledamöter och lika många suppleanter, som ska återspegla den politiska sammansättningen i parlamentet som helhet. Utskottens uppgift att utarbeta, anta och ändra lagförslag och initiativbetänkanden som kommer från kommissionen och rådet.

Vilka utskott de valda politikerna hamnar i avgörs av de politiska grupperna samt av de ledamöter som inte tillhör någon grupp.

Här kan du läsa mer om utskotten i EU-parlamentet.