Efter mer än två decennier av diskussioner verkar en öppning nu ha skett i förhandlingarna mellan EU och fyra länder i Sydamerika. ”Inget annat frihandelsavtal sänker tullar i så hög grad som detta”, säger Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik.
Processen för att få till ett frihandelsavtal mellan EU och fyra länder i Sydamerika har varit lång, men nu kan öppningen vara här. Redan 2000 inleddes diskussionerna med Mercosur, bestående av Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay, och 2019 var avtalet färdigförhandlat. Att därifrån se till att avtalet blir verklighet har emellertid visat sig vara något helt annat.
– Processen har tagit lång tid på grund av att det ofta har varit politisk omöjligt att komma någonstans, antingen på grund av den politiska situationen i Europa eller den i Sydamerika. Det har ibland varit meningslöst att föra förhandlingar, men man har hela tiden sagt att de återupptas när det finns möjlighet att komma framåt, säger Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik.
Att tiden nu kan vara kommen beror mycket på läget i Brasilien, menar han.
– Den förre presidenten, högernationalisten Jair Bolsonaro, hade en positiv syn på handelsliberalisering och därför gick det att göra slutgiltiga kompromisser med honom, för att få till ett färdigt avtal. Däremot sågs han som politiskt giftig i Europa så det gick inte att få det godkänt i EU-parlamentet så länge han var president. Med socialdemokraten Lula da Silva som president kan det bli lättare, säger han.
Ett möjlighetsfönster har öppnats, anser den spanske EU-parlamentarikern Jordi Cañas.
– Det är litet, men vi måste sätta en fot i dörröppningen och trycka hårt för att nå målet, säger han till Politico.
Efter sommaren tar Spanien över ordförandeklubban i EU, en position som i nuläget innehas av Sverige. Även den svenske handelsministern Johan Forsell (M) tror att processen har möjlighet att röra på sig framöver.
– Jag tror att det finns ett genuint stöd för att röra sig i den riktningen. Självklart finns det bekymmer, detaljer och tekniska aspekter, men jag tror att vi rör oss åt rätt håll, sa han till Reuters i mars.
Förhandlingarna med Mercosur, som är en förkortning av Mercado Común del Sur, skiljer sig mycket från andra moderna frihandelsavtal, betonar Henrik Isakson på Svenskt Näringsliv. I de flesta avtal har tullar redan sänkts och i stället handlar förhandlingarna om andra frågor, men så är inte fallet med Sydamerika. Här är tullarna alltjämt höga.
– Brasilien och Argentina är viktiga länder i världsekonomin, men de har bland de högsta tullarna i världen. Inget annat frihandelsavtal sänker tullar i så hög grad som detta. Det utgår ifrån klassiska komparativa fördelar, att vi har saker att erbjuda varandra, säger han. I hög grad är det frågan om industrivaror från EU i utbyte mot jordbruksvaror från Sydamerika, säger han.
Tullsänkningarna skulle inte minst komma små- och medelstora företag till gagn.
– São Paulo brukar beskrivas som vår näst största industristad, efter Göteborg. Det finns väldigt många svenska företag etablerade där sedan många årtionden tillbaka, men kontakterna och flödena med huvudkontoren i Europa kommer underlättas. Men frihandelsavtalet underlättar framför allt för småföretag som inte har verksamhet på plats i Sydamerika, säger Henrik Isakson.
Förhandlingarna med Mercosur har inte undgått kritik. Röster har höjts för att ett avtal skulle leda till avskogning av Amazonas.
”Handelsavtalet mellan EU och Mercosur strider helt mot EU:s Green deal och de mål som satts upp för klimatet och för att stoppa arters utrotning och förlust av biologisk mångfald. Själva avtalets natur är beroende av fortsatta destruktiva jordbruksmetoder som sätter mer press på naturresurserna och samhällena”, skrev flera debattörer, däribland EU-parlamentarikerna Pär Holmgren (MP) och Malin Björk (V), nyligen på ETC:s debattsida.
EU-kommissionen håller på att diskutera ett ”hållbarhetsinstrument” som är ett sidoavtal till frihandelsavtalet och ska bemöta oron kring avskogning. EU-kommissionen konsulterar medlemsländer och parlamentet om instrumentet och ”för preliminära konsultationer med Mercosur-länderna”, enligt Valdis Dombrovskis, EU-kommissionens vice ordförande för handel.
– Till toppmötet mellan EU och Mercosur i juli bör vi ha betydande framsteg, sa han i mars, rapporterade Nyhetsbyrån Direkt.
Henrik Isakson, handelspolicyexpert Svenskt Näringsliv, fyller i:
– EU har även unilateralt tagit fram en lagstiftning, ett avskogningsinitiativ, som säger att vissa produkter inte får komma in till Europa om de kommer från ett område som har avskogats. Man ska använda satelliter och liknande för att hålla koll. Lagen är på väg att gå igenom nu och när den har gjort det tror jag att det blir lättare att få igenom Mercosur.
Även om Brasiliens president Lula da Silva varit tvetydig i sin relation till såväl EU som Ryssland och Kina, är han vald på ett grönt mandat, med bland annat uttalad ambition att skydda Amazonas. Ett faktum som kan skapa affärsmöjligheter för svenska företag som ofta har avancerade lösningar inom hållbarhet, enligt Henrik Isakson.
– Lula da Silva har på senare tid har retat upp västvärlden med en rad uttalanden om Ukraina och Kina som inte alls är populära. Men det är viktigt att komma ihåg att om man säger nej till något så säger man ja till något annat. Risken finns att Brasilien dras närmare Kina, som redan är deras största handelspartner. Det bästa sättet att stoppa det vore att få igenom det här frihandelsavtalet, säger han.
Frihandel och handelspolitikFrihandel