Centralt att EU befrämjar flexibla regler kring bolagsstyrning

Inom EU pågår ett välkommet initiativ att stärka konkurrenskraften genom att minska företagens rapporteringsbörda. Initiativet är särskilt välkommet då ett stort antal nya rapporteringskrav nyligen genomförts, vilka har ökat på företagens administrativa börda väsentligt. De nya kraven får stor påverkan på företagens interna processer och kontroller och kräver omfattande systemstöd. Eftersom arbetet i EU med att ta fram de standarder och den vägledning som krävs för att företagen ska kunna implementera reglerna är detta i allra högsta grad fortfarande rörlig materia.

EU-kommissionen har mitt i allt detta inlett en studie för att undersöka hur ramverken för bolagsstyrning påverkar kvaliteten i företagens rapportering. Studien omfattar inledningsvis ett tiotal av EU:s medlemsländer, varav Sverige är ett.

Det är givetvis centralt att företagens externa rapportering håller en hög kvalitet, inte minst i de börsnoterade företagen eftersom detta bidrar till transparens och förtroende på marknaden, vilket är centralt för en välfungerande kapitalmarknad. När det gäller bolagsstyrning och rapportering i allmänhet är det samtidigt viktigt att beakta att ramverken för bolagsstyrning kan fungera mycket väl i olika länder, även om de ser olika ut. Det gäller även länder inom EU. Skillnaderna kan förklaras av att regelverken har utvecklats i olika rättstraditioner, kulturer och ekosystem över lång tid. Detta är i sig inte något problem. Tvärtom, för att fungera väl behöver dessa ramverk även fortsatt vara flexibla nog för att lämna utrymme för finansiell och organisatorisk innovation, kontinuerlig utveckling och förbättring.

Svenskt Näringsliv har bidragit till EU-kommissionens studie om bolagsstyrning och rapportering genom ett gemensamt brev tillsammans med ett antal intressenter på den svenska marknaden. Vi vill med detta svarsbrev bland annat understryka vikten av respekt för de olika bolagsstyrningssystem som finns inom EU. Vi vill också poängtera att svenska noterade företags rapportering över lag håller hög kvalitet och att det i nuläget saknas grund för EU att föreslå ny reglering på detta område. Det är därför oklart på vilket sätt ytterligare EU-gemensamma regler om styrelse och ledning, ersättningar och styrning skulle förbättra informationsgivningen.

Mot bakgrund av de omfattande krav som nyligen införts bör enligt vår uppfattning fokus i stället ligga på att säkerställa att dessa regelverk är adekvata, proportionerliga och uppfyller sitt syfte. Eftersom det saknas empiriskt stöd för att ta fram ny reglering på bolagsstyrningsområdet och sådana regler sannolikt inte skulle bidra till en positiv utveckling och förbättring, är det i detta läge mer ändamålsenligt och rimligt att rikta ansträngningarna mot att underlätta företagens tillämpning av de rapporteringsramverk som redan finns på plats.