Så vill regeringen minska regelbördan

– .Det är tydligt att man vill minska företagens regelbörda. Under de senaste 15 åren har det tyvärr inte hänt så mycket i regelförenklingsarbetet men nu kan man se att man faktiskt gör strukturella förbättringar i arbetet, vilket är positivt.

Han pekar även ut två konkreta positiva exempel. Bland annat lyfter han fram att Regelrådets roll behöver stärkas och får mer resurser. Det är alldeles nödvändigt, menar Christer Östlund.

– Men det finns fortfarande en del frågetecken kring hur organisationen ska se ut. Det är positivt att man ger mer resurser men vi vill se att man stärker Regelrådets mandat och ger verktyg som till exempel återremitteringsrätt.

Dessutom är det positivt att regeringen lyfter fram att man vill införa ett implementeringsråd.

– Just nu vet vi faktiskt inte riktigt hur det kommer se ut och vilket uppdrag det kommer få. Men det är positivt att man vill införa ett implementeringsråd för att det är viktigt att vi slutar överimplementera EU-lagstiftning.

En sak som dock saknas hos den nya regeringen är besked om hur arbetet kommer organiseras inom Regeringskansliet.

– Vi tycker att ansvaret borde breddas från att idag ligga på ett enskilt departement och i stället breddas för att bli en angelägenhet för stora delar av Regeringskansliet, säger han och lyfter fram arbetet under Fredrik Reinfelds första mandatperiod när det skapades en grupp av departement som hade ett gemensamt ansvar som ett bra exempel.

Om regelbördan minskar skulle det innebära att de svenska företagen skulle kunna lägga mer kraft och resurser på sina verksamheter i stället för att behöva hantera krångliga regelverk, menar han.

– De svenska företag som konkurrerar på en global marknad skulle få en starkare konkurrenskraft. Idag får svenska företag bära regelbördor som inte har sin motsvarighet i andra länder.