Regelbördan kostar företagen 389 miljarder – så kan pengarna användas bättre

Näringslivets Regelnämnds färska rapport ”Regelbarometer” visar tydligt hur allvarlig situationen är, kostnaderna för företagen att hantera regler fortsätter att öka. Lägg till Tillväxtverkets nyligen släppta rapport som visar att företagens totala regelkostnader nu ligger på hissnande 389 miljarder kronor per år. Det är pengar som borde användas till jobb, utveckling och konkurrenskraft – inte till blanketter och byråkrati. Det är hög tid att trenden bryts och går åt andra hållet.

För nystartade och små företag är det ofta offentlig upphandling som stänger dörrar. Nästan en tredjedel av företagen ser offentlig upphandling som ett stort hinder. Hårda administrativa krav, orimligt detaljerade kvalificeringsvillkor och krångliga anbudsprocesser gör att små aktörer har svårt att konkurrera. I stället för att välkomna fler leverantörer hålls de ute. Här behöver regelverken förenklas så att fler små aktörer kan konkurrera på lika villkor och att kraven blir mer proportionerliga.

När företaget växer till 10–49 anställda blir andra regler allt mer betungande. Miljö- och avfallsregler, och inte minst krav på arbetsmiljöarbete, lyfts fram som stora tillväxthinder. Här handlar det inte om att släppa ansvaret för säkerhet eller miljö – utan om att reglerna måste gå att förstå, följa och rapportera utan att dränera resurser från kärnverksamheten. Dubbla rapporteringskrav, olika tolkningar och långdragna processer gör att expansion försenas. Här behövs förutsägbara regler och tydligare vägledning från myndigheter, så att företag kan växa hållbart utan att fastna i snåriga tolkningar.

För företag som är redo att skala upp ytterligare och anställa fler är det den samlade regelbördan som blir dyr och svår att hantera. Som tidigare nämnts uppskattar Tillväxtverket företagens totala regelkostnader till hela 389 miljarder kronor per år. Med en så hög prislapp blir varje nytt lager av byråkrati en risk som kan bromsa investeringar och expansion. Varje nytt regelverk, ny rapporteringsplikt eller nytt EU-direktiv innebär en risk för ökade kostnader. Nästan hälften av företagen säger rakt ut att deras expansion har hindrats eller försvårats av tung regelbörda.

Regelbördan är inte en naturlag. Den är resultatet av politiska beslut, dåliga konsekvensanalyser och brist på uppföljning. Ska Sverige fortsätta vara ett land där små och medelstora företag vågar växa, måste regelförbättring bli ett prioriterat tillväxtuppdrag – från start till expansion. Det handlar inte om färre regler för sakens skull, utan om smartare, enklare och rättssäkra regler som går att förstå och följa. Några konkreta steg är att ta bort onödigt dubbelarbete mellan myndigheter, snabba upp tillståndsprocesser, undvika överimplementering av EU-lagstiftning och att alltid göra ordentliga konsekvensanalyser innan nya regler införs. Det är sådant som skapar förutsättningar för verklig tillväxtkraft i svenska små och medelstora företag.