NYHET3 februari 2023

Stärk Lagrådets arbete

Företagen vill ha lättbegripliga lagar som håller hög kvalitet. Genom att stärka Lagrådets arbete tas ett viktigt steg i ett nödvändigt förbättringsarbete, skriver Christer Östlund och Göran Grén, Svenskt Näringsliv.

Avgörande för att säkerställa hög kvalitet i lagstiftningen, är att förslagen är väl beredda och att konsekvenserna för företag och enskilda är ordentligt utredda, anser Christer Östlund, ansvarig regelförbättring, och Göran Grén, avdelningschef företagsjuridik.Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Lättbegripliga lagar med förutsebara konsekvenser underlättar företagande och främjar utvecklingen i ett land. För att svenska företag ska ges goda möjligheter att utvecklas, växa och på sikt konkurrera på den globala marknaden är det viktigt att politiken skapar goda villkor.

Hög kvalitet i lagstiftningsprocessen är därför av central betydelse för näringslivet. Före beslut om ny lagstiftning måste underlagen vara ordentligt beredda och det måste säkerställas att förslagen inte står i konflikt med övrig rättsordning. I det sammanhanget har Lagrådet ett viktigt uppdrag. Genom att påtala brister i beredningen, svagheter i lagtexterna och risker i den framtida tillämpningen kan Lagrådet bidra till högre kvalitet i lagstiftningen.

2 000 yttrandenSvenskt Näringsliv har gått igenom samtliga av Lagrådets yttranden under perioden 2006-2022.

I en unik studie har vi granskat hur vanligt det är att Lagrådet riktar kritik mot lagförslag, vad kritiken består i och hur den omhändertas av regering och riksdag. Vi har gått igenom samtliga yttranden under perioden 2006 till 2022, sammanlagt drygt 2000. Yttranden som innehåller någon form av kritik har sedan analyserats för att sortera fram de som innehåller avgörande kritik, det vill säga sådan kritik Lagrådet avstyrker hela eller delar av förslaget alternativt konstaterar att hela eller delar av förslaget inte kan ligga grund för lagstiftning.

Resultatet av granskningen är nedslående. Totalt för undersökningsperioden uttrycker Lagrådet kritik i cirka en fjärdedel av sina yttrande, med små variationer mellan åren och mellan mandatperioderna. Vad som är än mer uppseendeväckande är att av de kritiska yttrandena innehåller hela en femtedel vad som får betraktas som avgörande kritik. Den vanligaste grunden för kritiken är i dessa fall att det brustit i beredningsprocessen och att Lagrådet därför finner att beredningskravet enligt Regeringsformen inte är uppfyllt. Detta är allvarligt. En avgörande del i att säkerställa hög kvalitet i lagstiftningen är att förslagen är väl beredda och att konsekvenserna för företag och enskilda är ordentligt utredda.

Vår slutsats är att lagstiftningsprocessen brister i viktiga avseenden, inte minst när det gäller att säkerställa hög kvalitet i beslutsunderlagen.

Vår slutsats är att lagstiftningsprocessen brister i viktiga avseenden, inte minst när det gäller att säkerställa hög kvalitet i beslutsunderlagen. För att stärka kvaliteten måste man se över hela lagstiftningskedjan, från hur utredningsväsendet fungerar till hur vi utvärderar gällande lagstiftning. I den aktuella studien har vi koncentrerat oss på Lagrådets funktion och på detta område föreslår vi tre konkreta förbättringar.

  1. 1.
    Låt Lagrådet granska fler lagförslag. Lagrådet skriver i dagsläget i genomsnitt 125 yttranden per år. Det motsvarar ungefär 25 procent av de lagar som antas. Den höga andelen kritiska yttranden är en värdemätare på all lagstiftning och det finns goda skäl att anta att det förekommer brister i de förslag som aldrig passerar Lagrådet. Regeringsformen 8 kap 21 § bör därför skärpas så att regeringens möjligheter att undanta lagförslag från granskning begränsas.
  2. 2.
    Regeringen bör involvera Regelrådet mer. Ett viktigt led i lagstiftningsprocessen är remissförfarandet och i synnerhet Regelrådets granskning av konsekvensutredningarna. När Regeringskansliet tar fram en lagrådsremiss förekommer det att den innehåller substantiella skillnader från det förslag som tidigare har remitterats. För att undvika att ändringarna skapar nya problem bör Regelrådet i dessa fall få möjlighet att granska lagrådsremissen.
  3. 3.
    Stärk Lagrådets mandat. Lagrådet bör utöver att avstyrka lagförslagen även ges en möjlighet att begära återremiss efter att regeringen omarbetat lagförslaget.

För företagens möjligheter att växa och utvecklas är det av central betydelse att lagstiftningen håller hög kvalitet. Genom att stärka Lagrådets arbete tas ett viktigt steg i ett nödvändigt förbättringsarbete.

Artikeln publicerad i Dagens Juridik 2023-02-03

Regelförbättring
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist