Så når svensk forskning toppen igen

Under 2000-talet gick 4,3 procent av Sveriges BNP till forskning och utveckling (FoU). Men i dagsläget har vi backat till 3,3 procent. Det signalerar att Sverige har börjat lätta på gasen i racet om världens ledande forskningsnation, visar Svenskt Näringslivs rapport ”En ny färdriktning mot forskning i världsklass”, som presenterades på ett seminarium på tisdagen.

– Sverige tillhör inte längre toppen av forskningsnationer. Vi ser att investeringar i svensk forskning har sjunkit över tid. Till skillnad från våra nordiska grannländer så har vi haft svårt att anpassa oss till omvärldens utveckling. Nu springer länder som Danmark, Nederländerna, Schweiz och Singapore iväg snabbare än Sverige, sa Emil Görnerup, forskningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv och rapportförfattare.

Hur kunde vi hamna här? Rapporten pekar bland annat på att Sveriges höga skatter har bidragit till en drastisk minskning av FoU-investeringar, inte minst från det privata näringslivet. Andra forskningspolitiska utmaningar som svag kompetensförsörjning, minskad rörlighet inom forskarkåren och bristande samverkan mellan landets olika lärosäten, politik och näringsliv, ligger bakom den svenska eftersläpningen.

För att ta igen den förlorade marken måste regeringen dels minska skattebördan och dels skapa tydligare styrning och målsättning inför den nya forskningsproposition som presenteras hösten 2020. Först och främst borde alla partier som ingår i januariavtalet enas om att den svenska FoU-satsningen borde återgå till 4,3 procent av BNP, underströk Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv, som var med och höll i seminariet.

– Vi är övertygade att vi kan komma tillbaka på samma nivåer som förut. Men för att göra det måste investeringarna i forskning öka med 50 miljarder kronor per år till senast 2030.

De bör läggas på de drygt 150 miljarder kronor som årligen investeras i FoU i dagsläget. Sammantaget borde 75 procent av investeringarna komma från det privata näringslivet, visar rapporten.

Det är mycket pengar, medgav Krantz. Men det är i grund och botten en viktig prioritering om Sverige ska bevara sin status som kunskaps- och välfärdsnation.

– Om vi inte är på toppen måste vi konkurrera med länder som har sämre miljövillkor och lägre löner. Det bidrar till att montera ner vår egen välfärd, sa Tobias Krantz.

På plats fanns även Stefan Bengtsson, rektor vid Chalmers tekniska högskola, som efterfrågade att regeringen ger varje lärosäte tydligare profilering för att öka kvaliteten i varje svenskt forskningsområde.

Och om Sverige ska bli ledande inom framtidens 5G-teknik måste det till en nationell satsning på informations- och kommunikationsteknik på över 500 miljoner per år under en tioårsperiod, menar Magnus Frodigh, forsknings- och utvecklingschef på Ericsson.

Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning var på plats i seminariet för att å regeringens sida ta till sig alla inspel.

– Jag är väldigt angelägen om att den kommande forskningspropositionen utgår från en samverkan och dialog med industri, akademi och näringsliv. Men det är också viktigt att säga att vi har fått in totalt 300 inspel inför propositionen, så jag kan inte lova att vi kommer att kunna vara alla till lags, säger hon och fortsätter:

– Vi ska också komma ihåg att en forskningsandel på 3,3 procent är jättebra i internationell jämförelse. Vi är bäst i hela EU och det ska vi vara stolta över. Men vi kan såklart inte luta oss tillbaka. Vi har många utmaningar inom forskning som klimat och hälsa att ta hänsyn till. Så det ska bli spännande att se vilka kloka och bra vägar vi kan ta för att behålla vår roll som ledande forskningsnation, säger hon.