Nationella riktlinjer för forskningssäkerhet måste följas av ökade resurser

Industrispionage och cyberangrepp drabbar inte bara företag. Även svenska lärosäten är i högsta grad intressanta för främmande makt.

Regeringens uppdrag till Vetenskapsrådet om nya nationella riktlinjer till lärosätena är därför välkommet. Givet det allvarliga omvärldsläget är frågan på flera sätt akut och det är viktigt att agera nu.

En tidigare undersökning från Svenskt Näringsliv visar att lärosätena aktivt arbetar för att öka sin beredskap för risker i det nya säkerhetsläget och att de kontinuerligt anpassar verksamheten till utomstående hot, vilket är positivt. De mest komplicerade och frekventa säkerhetsrelaterade områdena för lärosätena är informations- och IT- och cybersäkerhet, vilka tillsammans med säkerhetsskydd tillhör de just nu mest prioriterade områdena.

Samtidigt visar vår undersökning att resurserna och kompetensen i dagsläget inte räcker till. Över hälften av lärosätena uppger att de idag saknar tillräckliga resurser, både personella och finansiella, för att genomföra sitt uppdrag i en sektor som omfattar knappt 400 000 studenter och 80 000 anställda. Det finns inga påtagliga skillnader mellan större och mindre lärosäten i huruvida de saknar resurser eller inte.

Eftersom företagen har ett omfattande samarbete med lärosätena är deras säkerhetsarbete också en högst angelägen fråga för näringslivet.

Säkerhetsläget idag kräver en hög grad av proaktivitet för att möta antagonister som aktivt letar efter svagheter. Det i sig kräver kunskap och resurser vilket lärosätena inte tycks ha idag.

En viktig diskussion framöver är därför vad lärosätena konkret behöver när det gäller resurser och kompetens för att ytterligare stärka och säkerställa sitt säkerhetsarbete.