Därför blir det dyrt att inte satsa på ny kärnkraft

Den svenska energiförsörjningen befinner sig vid ett kritiskt vägskäl, där besluten vi tar i dag kommer att forma vår framtid för decennier framöver. Regeringens utredning, ledd av Mats Dillén, har presenterat ett förslag för att finansiera ny kärnkraft.

Förslaget är komplext och behöver så klart synas i sömmarna. Men den politiska oppositionens reaktioner har gått betydligt längre. De tycks ifrågasätta ett statsfinansiellt engagemang i kärnkraftsutbyggnaden överhuvudtaget.

Den nya kärnkraften är inte en låsning vid ett kraftslag

Centerpartiets ledare uttryckte detta tydligt i Ekots lördagsintervju, och Socialdemokraternas Fredrik Olovsson kallade samma dag förslaget dyrt eftersom det låser oss vid ett enda kraftslag.

Här gömmer sig flera allvarliga missförstånd.

För det första: den föreslagna lånefinansieringen på 300 miljarder är inte en kostnad för skattebetalarna, utan en investering som förväntas betalas tillbaka. I det huvudsakliga scenariot beräknas staten göra en vinst på 24 miljarder kronor. I ett sämre scenario, med en 50-procentig kostnadsökning, skulle förlusten uppgå till 8 miljarder, en marginell påverkan på statsskulden.

För det andra: den garanterade prisnivån mellan staten och kärnkraftsproducenterna kommer inte att bestämma marknadspriset på el. Ersättningsgarantin ställs mot snittpriset i det elområde där kärnkraftverket finns. Ett lågt snittpris är gynnsamt för hela samhället och om det ligger under ersättningsgarantin så får producenterna en ersättning vilken finansieras genom en extra elskatt som tas ut av hela användarkollektivet. Påverkan på elpriset blir begränsad och måste även ställas i relation till kostnader för systembalansering som skulle uppstå i ett system utan baskraft.

För det tredje: den nya kärnkraften är inte en låsning vid ett kraftslag. Den beräknas stå för 10–15 procent av en framtida elproduktion om 300 TWh och kompletterar andra fossilfria energislag, snarare än att hindra deras utveckling. Sverige kommer att behöva en kraftig utbyggnad av samtliga fossilfria kraftslag.

Kritikerna måste nu tydligt presentera vilka alternativ de förespråkar som skulle innebära mindre risk och lägre kostnader för framtidens skattebetalare och elkonsumenter. Dessa alternativ måste också kunna tillhandahålla ett stabilt och balanserat elsystem med tillräcklig kapacitet för att möta den växande efterfrågan på el.

Politiken står inför ett vägval

Om vi väljer att inte investera i kärnkraft, vad är alternativet? Vindkraft är viktig, och kommer sannolikt bli vår största energikälla, men har svårt att på egen hand erbjuda den stabilitet vårt elsystem kräver. Väderberoende kraftslag behöver kompletteras med baskraft för att säkerställa ett robust och kostnadseffektivt energisystem.

Vi kan alla vara överens om förhoppningar om nya teknologiska genombrott, om behov av kraftigt förstärkt lagringskapacitet, om nödvändigheten i bättre överföringskapacitet och smartare energisystem. Men det räcker inte.

Utan tillräckligt med baskraft riskerar vi att hamna i en situation där elsystemet blir mer instabilt, priserna mer volatila och viljan att investera i Sverige lägre.

Ett stabilt och lågt elpris har historiskt varit avgörande för att attrahera investeringar till Sverige, och detta blir än viktigare i en värld som ställer om till fossilfri energiproduktion. Dilléns utredning föreslår att staten tar initiala risker för att möjliggöra dessa investeringar. Det ska ställas mot alternativet att investeringar i omställning inte blir av.

Politiken står nu inför ett vägval. Att motsätta sig ett statligt åtagande för ny kärnkraft kan framstå som en kortsiktig besparing, men priset kan visa sig bli högt. Vi måste fråga oss om alternativen som kritikerna föreslår verkligen är hållbara och kan leverera den stabilitet vårt elsystem kräver.

Vi kan inte spela roulett med klimatfrågan.

Läs debattartikeln i Expressen.