Fit for 55 - ambitionshöjning men bristande fokus på kostnadseffektivitet

I veckan presenterade EU-kommissionen det mest omfattande klimatpaketet någonsin, Fit for 55. Tidigare i år enades EU om ett skärpt utsläppsmål till 2030, EU ska sänka sina utsläpp med 55 procent jämfört med 1990 års nivåer till 2030. Det är en kraftfull skärpning från det befintliga målet på 40 procent och som en följd av detta revideras nu i stort sett all energi- och klimatpolitik.

Svenskt Näringsliv står bakom såväl de svenska klimatmålen som målet om att EU ska nå netto-noll senast 2050. Fit for 55 är en avgörande beståndsdel i resan mot ett EU utan växthusgasutsläpp och Svensk Näringsliv ser stora möjligheter för de svenska företagen i omställningen men anser samtidigt att det är viktigt att slå vakt om grundläggande principer om kostnadseffektivitet och konkurrenskraft. Nedan presenteras en första analys av det mycket omfattande förslag som EU-kommissionen presenterat.

Ambitionen för den europeiska klimatpolitiken måste vara att visa att det går att sänka utsläppen samtidigt som man stimulerar ett växande näringsliv. För att åstadkomma detta måste styrmedlen leverera så stor utsläppsminskning som möjligt till så låg kostnad som möjligt. Det finns därför viss anledning till oro eftersom EU-kommissionen föreslår att majoriteten av utsläppsminskningen ska bäras av industri som redan idag bär en den största bördan. Den handlande sektorn ska sänka utsläppen med 61 procent till 2030 i förhållande till 2005 års nivå, samtidigt ska den icke-handlande sektorn sänka sina utsläpp med 40 procent i förhållande till 2005 års nivå. Det finns en risk att denna fördelning resulterar i en ineffektiv klimatpolitik. Ett utökat fokus på den icke-handlande sektorn hade varit att föredra då det finns betydande utsläppsminskningar att åstadkomma för en lägre kostnad i stora delar av unionen. Detta har Svenskt Näringsliv visat i beräkningar som presenterats i rapporten Ett skärpt utsläppsmål till 2030.

Betydande förändringar för transporterna

Bland de större förändringarna som föreslås är införandet av ett separat utsläppshandelssystem för transporter och uppvärmning av byggnader. Systemet ska sänka utsläppen inom de berörda sektorerna med totalt 43 %. För svensk del kan detta komma att få stor påverkan då vi redan idag beskattar dessa utsläpp med världens högsta CO2-skatt. Införandet av ett europeiskt system som läggs ovanpå den svenska koldioxidskatten riskerar att bli oproportionerligt betungande för Sverige och svenska företag.

En skärpt utsläppshandel

Som en följd av den kraftiga ambitionsökningen inom EU-ETS genomförs skärpningar av utsläppshandeln. Minskningstakten ökar till 4,2 procent per år och åtstramningar av den fria tilldelningen sker. Från och med den andra halvan av decenniet kommer den fria tilldelningen att börja fasas ut under en tioårsperiod samtidigt som en gränsjusteringsmekanism för CO2 införs. Anläggningar som inte följer rekommendationer givna i energirevisioner kommer få minskad fri tilldelning med 25 %. Den fria tilldelningen är en viktig del i säkerställande av europeiska företags konkurrenskraft på den globala marknaden.

En gränsjusteringsmekanism för CO2 föreslås

Kommissionen föreslår en så kallad gränsjusteringsmekanism (carbon border adjustment mechanism, CBAM). Syftet med CBAM är att undvika koldioxidläckage. När kostnaderna i EU för olika klimatskadliga aktiviteter ökar så vill man inte möjliggöra för icke-europeiska konkurrenter, som inte möter samma kostnader på hemmaplan, att vinna fördelar. CBAM ska ersätta den fria tilldelningen som det verktyg som undviker koldioxidläckage är det tänkt.

Populärt brukar detta förslag benämnas “klimatull” men det är ingen tull i vanlig bemärkelse. Istället är det ett system där importörer måste köpa utsläppsrätter till samma pris som om produkten hade tillverkats i EU, det är alltså en kopia av ETS fast utan en kvantitativ begränsning. Importörer får dra av kostnaden för eventuella klimatåtgärder i exportlandet så det inte blir dubbel betalning för samma utsläpp. Fri tilldelning av utsläppsrätter, så länge de finns kvar, ges till importörer i samma utsträckning som till europeiska tillverkare. Sammantaget leder denna grundmodell till att förslaget bör vara WTO-kompatibelt, vilket minskar risken för handelskonflikter med tredje land.

Produktomfattningen är stål och järn, aluminium, cement, gödsel samt el. Exakt hur beräkningen ska ske av hur stora utsläppen varit i tredje land är inte helt klart men under en övergångsperiod så kommer schabloner användas. Norge, Schweiz, Island och Lichtenstein omfattas inte. Förslaget lär slå hårdast mot Turkiet, Ryssland, Kina och Storbritannien som är de största exportörerna av varorna ifråga.

CBAM införs 1 januari 2023 men då endast som ett rapporteringskrav. Först 1 januari 2026 är det meningen att företag ska börja behöva betala för de varor de importerar.

Höjd ambition inom bördefördelningen

Konstruktionen med en bördefördelning (ESR) som utgår från ländernas BNP bibehålls men funktioner för ökad flexibilitet som ska stärka kostnadseffektiviteten införs. Sverige får ett skärpt mål och ska sänka utsläppen inom den icke-handlande sektorn med 50 procent till 2030. Samtidigt finns det inte längre något land som inte behöver sänka sina utsläpp vilket är en positiv förändring. Vi hade dock gärna sett ett utökat fokus på kostnadseffektivitet när målen fördelas. En effekt av det bristande fokuset på kostnadseffektivitet i den icke-handlande sektorn är att effekten av de svenska klimatmålen minskar eftersom det fortfarande finn utrymme för andra medlemsländer fortsätta att släppa ut.

Framtida förbud mot nybilsförsäljning av fossilbilar

EU-kommissionen föreslår också skärpta krav på hur mycket koldioxid nya personbilar får släppa ut. Fram till 2030 ska nuvarande nivå sänkas med 55 procent och senast år 2035 ska alla nya bilar som säljs ha nollutsläpp.

Dubblerat årligt mål för energibesparing

För att uppnå klimatneutralitet behöver all energi användas på ett så smart och effektivt sätt som möjligt. Men för att möjliggöra för företag att besluta om de mest kostnadseffektiva lösningarna behövs en tydlig och väldefinierad lagstiftning.

EU:s energieffektiviseringsmål föreslås att fortsatt formuleras som ett tak på hur mycket energi som får användas. Det riskerar att hämma möjligheten till ekonomisk tillväxt. Det reviderade energieffektiviseringsmålet för 2030 höjs till 36 procent. Det årliga målet om energibesparing föreslås höjas från dagens 0,8 procent till 1,5 procent för samtliga medlemsländer, det innebär nästan en dubblering.

En europeisk social klimatfond

För att stödja de fattigaste hushållen i omställningen till fossilfritt föreslår EU-kommissionen att en europeisk social klimatfond inrättas. Fonden ska under sju år med start 2025 mobilisera över 70 miljarder euro. Finansiering sker genom att 25 procent av intäkterna från det parallella utsläppshandelsystemet för vägtransporter och byggnader kanaliseras och omfördelas via fonden. Medlen fördelas via kriterier framtagna av EU-kommissionen. Enligt beräkningar är Polen den medlemsstat som får högst andel av fonden, 17,6 procent, följt av Frankrike, Spanien och Italien. Sveriges andel av fonden ligger på 0,6 procent.

Höjt mål för förnybar energi

Det EU-gemensamma målet för förnybar energianvändning höjs från 32 till 40 %. Indikativa mål för MS ska sättas utifrån det gemensamma målet. Andelen förnybar energianvändning i viss industri (bla gruvor, tillverkning, el, vattenproduktion och bygg) promotas genom en ny artikel I direktivet, andelen ska öka med 1.1 %-enhet årligen. Det införs även ett bindande undermål om att 50 % av den vätgas som industrin använder ska vara producerad av förnybar el med icke biologiskt ursprung (som måste minska växthusgasutsläppen med minst 70 %).

Ett Benchmark om 49 % förnybar energianvändning i byggnader till 2030 föreslås. MS ska införa åtgärder för att öka andelen förnybar el i uppvärmningen. MS ska även införa åtgärder för att öka andelen egenproducerad el, lokala energisammanslutningar och lokala lagringslösningar.

Sverige har goda förutsättningar att skapa klimatnytta

Betydelsen av en effektiv klimatpolitik som också stimulerar utveckling inom näringslivet kan inte överskattas. Tack vare ren energi, effektiva processer och produkter med låga utsläpp tränger svensk export undan motsvarande 26 miljoner ton utsläpp per år i konkurrentländer. Näringslivet inom EU kan bidra med omfattande global klimatnytta givet rätt förutsättningar.

I denna inledande analys väcks farhågor kring bland annat kostnadseffektiviteten i de lagda förslagen. Nu vidtar ett arbete där underlaget från EU-kommissionen granskas mer i detalj.