Jan-Olof Jacke: ”Halvera tillståndstiderna”

I veckan möttes Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv och energiminister Khashayar Farmanbar för att diskutera vilka åtgärder som krävs för att lösa energiförsörjningsfrågan.

När det gäller Ukrainakriget så har det ingen större direkt påverkan på elförsörjningen i Sverige, men den indirekta påverkan kan bli stor, enligt Khashayar Farmanbar.

– Inför invasionen såg vi hur Ryssland försökte använda energi som vapen för att skapa splittring och destabilisering i Europa genom att se till att gaspriserna gick upp. De länder som producerar el med hjälp av gas fick väldigt höga priser och det smittade till slut av sig även på Sverige.

Kriget påverkar synen på elförsörjningen

Kriget påverkar inte bara priserna utan även synen på hur elförsörjningen mer långsiktigt och vilken grad av självförsörjning som Sverige behöver ha, påpekar Jan-Olof Jacke.

– På något sätt förstärker det bara behovet av att vara snabba i handling. Vi behöver komma i gång med vår egen utbyggnad av planerbar kraft och nätöverföring ordentligt. Problematiken är snarlik hur den var innan kriget bröt ut, men den har förstärkts.

Svenskt Näringslivs undersökningar visar att vart femte företag tänker göra egna investeringar för att undvika brister i elsystemet. Vart tionde företag har låtit bli att göra investeringar eller skjutit upp dem på grund av elbristen.

Jan-Olof Jacke betonar att företagen har ett relativt lågt förtroende för energipolitiken just nu, vilket kan påverka investeringsviljan negativt.

– Det beror på prisbilden, men också på att företagen inte är riktigt trygga med att de kommer att kunna få den effektförsörjning som behövs för att klara omställningsinvesteringarna de behöver göra.

Khashayar Farmanbar håller med om att energianvändningen kommer att öka kraftigt framöver.

– Allt eftersom vi slutar att använda fossila bränslen och olja från Putin och oljeshejker, kommer transportsektorn och industrin att ställa om till elektrifiering. Då måste energin finnas på plats.

Energiproduktion och elnätskapacitet är viktiga komponenter i energisystemet, men också flexibilitet, betonade han.

– Kan jag som användare i elsystemet flytta toppen av min produktion en timme eller finns det en flexibilitet i systemet så att jag själv kan vara producent och få betalt för det?

Jan-Olof Jacke är övertygad om att det kommer att finnas möjligheter till flexibilitet i systemet men har ett helt annat perspektiv.

– Utgångspunkten måste vara att elen finns där för att försörja samhället och inte att samhället ska anpassa sig till när det går att producera el.

Politiken har ett stort ansvar för att undanröja hinder, konstaterar han. Det gäller oavsett energislag, inte minst behöver landbaserad vindkraft kunna växa fortare.

– Nu gäller det att verkligen gå från ord till handling och tillståndsprocesserna är ett område där det krävs något alldeles extra. Vi måste klara av att halvera tillståndstiderna. Det är oroande att så få vindkraftverk byggs för att de stoppas på vägen. Vi har ett enormt energibehov och landbaserad vindkraft är dessutom billig och konkurrenskraftig.

Helhetsgrepp kring elektrifieringen

Khashayar Farmanbar förklarade att regeringen har jobbat med ett helhetsgrepp kring elektrifieringen som ska genomföras under de kommande tre åren. En stor del av det är att snabba upp tillståndsprocesserna för att få på plats ny elproduktion men också elnätsuppgraderingar.

– Här handlar det om att kunna jobba parallellt i stället för sekventiellt. Att myndigheterna jobbar samtidigt med olika tillståndsdelar genom ett nytt digitaliserat arbetssätt och smartare arbetsmetoder.

Att bygga mer planerbar elkraft, förbättra överföringskapaciteten och halvera ledtiderna i tillståndsprocesserna är de tre största och viktigaste områden som måste åtgärdas, enligt Jan-Olof Jacke.

– Vi måste ha mer planerbar kraft och utifrån det vi kan idag är det kärnkraften som är central för att kunna ha stabilitet i systemet, och för att kunna flytta elen från där den produceras till där den konsumeras behövs även alla de tjänster som kommer med kärnkraften. Regering och riksdag har ett stort ansvar för att undanröja hinder för fossilfria energislag.

Men företag som exempelvis Volvo, SSAB, LKAB och Northvolt, säger att deras snabbaste och billigaste väg till att få mer el är vindkraft, havsbaserad vindkraft tillsammans med vätgas, enligt Khashayar Farmanbar.

– Många gör det tekniska misstaget att tro att planerbarhet bara är ett energislag, vatten och kärnkraft. Planerbarhet är en funktion i ett energisystem. Kopplas vindkraft eller annat som är oplanerbart ihop med lagringsmöjligheter får vi in mer planerbarhet i systemet.

Jan-Olof Jacke håller inte riktigt med.

– Det är uppenbart att vätgas kommer att spela en väldigt stor roll som lager för energiprocesser i industrin, men det är inte många som tror att vi utanför industrin skulle ta vinden, göra vätgas av den och sedan göra el igen, säger Jan-Olof Jacke.

Han betonade för Khashayar Farmanbar att energiförsörjningen måste lösas på ett systemmässigt sätt och att det kommer att kräva extraordinära åtgärder.

– Annars klarar vi inte klimatomställningen. Vi startar i ett bättre läge än de flesta andra länder i världen – låt oss inte slarva bort det.