Positivt att partierna är överens om klimatutsläppen

Madeleine Svenberg, expert infrastruktur- och klimatpolicy, välkomnar att politikerna i Miljömålsberedningen är överens om miljömålen fram till 2045. ”Nu behöver fokus flyttas från målformuleringar till att skapa bättre förutsättningar för att faktiskt nå målen”, säger hon.

Miljömålsberedningen, där alla riksdagspartier ingår, lämnar i dag över sin rapport till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Uppdraget har varit att se över de svenska delmålen till 2030, som främst handlar om utsläpp från trafiken, jordbruk och uppvärmning av hus. De ska styra klimatpolitiken fram till 2045, då målet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

Frågan är om etappmålet till 2030 behövs, nu när EU skärpt sin klimatlagstiftning? En enig miljömålsberedning landar i ett ja.

För att göra 2030-målet mer tydligt och jämförbart föreslås att det svenska målet ska få samma basår som EU:s. I stället för dagens mål på en utsläppsminskning på 63 procent jämfört med 1990, ändras målet till 60 procent jämfört med 2005.

– Det är positivt att riksdagspartierna nu står eniga bakom de bibehållet ambitiösa, svenska klimatmålen och att dess konstruktion ligger närmare EU:s mål. Det gör det enklare att styra mot både etappmålen och det långsiktiga nettonollmålet, säger Madeleine Svenberg, expert infrastruktur- och klimatpolicy.

– En översyn var nödvändig, men nu behöver fokus flyttas från målformuleringar till att skapa bättre förutsättningar för att faktiskt nå målen.

TT / Redaktionen