Positivt att ministerrådet är överens om 2040-målen
Ministerrådets överenskommelse om EU:s klimatmål för 2040 är ett styrkebesked för unionens klimatpolitik, skriver experten Stefan Kvarfordt, expert på energi- och klimatpolicies i EU.
EU:s ministerråd för miljöfrågor, med ordförandelandet Danmark i spetsen, har nått fram till en uppgörelse om förslaget till EU:s klimatmål för 2040. Klimatmålet för 2040 är ett etappmål som ska komplettera EU:s klimatlag och ge ytterligare förutsägbarhet för unionens väg fram till att nå målet om klimatneutralitet till år 2050. Överenskommelse innebär att EU-kommissionens förslag till mål om 90 procent nettominskning av utsläpp mellan 1990 och 2040 står kvar, men att regelverket medger att en större antal procent av nettoutsläppsminskningarna tillåts göras i länder utanför EU.
Svenskt Näringsliv ser mycket positivt på att ministerrådet nu lyckas nå en överenskommelse. Vägen fram dit har inte varit spikrak, varken bland medlemsländerna eller i EU-parlamentet. Att ministerrådet trots detta lyckas nå en allmän inriktning i linje med EU-kommissionens förslag på 90 procent nettoutsläppsminskningar kan inte annat än ses som ett styrkebesked för EU:s klimatpolitik.
Viktigt är också att förhandlingarna utmynnade i att vi nu kan ta med oss en Nationally Determined Contribution (NDC) till COP-mötet som inleds i Bélem i nästa vecka.
Svenskt Näringsliv är skeptisk till den stora mängd revideringsklausuler som lagts in i regelverket
Uppgörelsen innehåller även ett antal ändringar jämfört med EU-kommissionens förslag. Viktigast är just att 5 av de 90 procent nettoutsläppsminskningar som EU ska uppnå till 2040 ska kunna göras med hjälp av internationella klimatåtgärder utanför EU, så kallade Artikel 6-samarbeten (från Parisavtalets artikel 6). I kommissionens ursprungliga förslag sattes gränsen vid endast 3 av 90 procent.
Svenskt Näringsliv är skeptisk till den stora mängd revideringsklausuler som lagts in i regelverket och som därigenom riskerar att minska det kanske främsta värdet av att etablera 2040-målet, det vill säga att öka förutsägbarhet för näringslivets investeringar i utsläppsminskande teknik under kommande årtionden. I gällande EU-lagstiftning ska EU-kommissionen utvärdera tillämpningen av klimatlagen i samband med varje global översyn enligt Parisavtalet. Enligt nu gällande regler i EU:s klimatlag finns dock strikta kriterier för översynsbestämmelser som ministerrådet i och med överenskommelsen den 5 november vill utöka till fler områden.
Flera EU-länder har visserligen stora utmaningar med sina energipriser. Men det har samtidigt mindre att göra med EU:s klimatpolitik
Svenskt Näringsliv tycker att vissa av revideringsbestämmelserna är rimliga, till exempel att konkurrenskraften för EU:s näringsliv och utvecklingen av EU:s naturliga kolsänkor ska beaktas i processen. Svenskt Näringsliv vänder sig emellertid emot att knyta översynsbestämmelserna till utvecklingen av energipriser. Flera EU-länder har visserligen stora utmaningar med sina energipriser. Men det har samtidigt mindre att göra med EU:s klimatpolitik, och mer att göra med enskilda ländernas dåliga beslut i energifrågor.
Det finns mycket som behöver vara på plats för att realisera de höga målsättningarna till 2040. De ambitiösa europeiska målsättningarna behöver kompletteras med konkreta europeiska och nationella åtgärder för att ge näringslivet goda förutsättningar att ställa om. Det handlar exempelvis om ytterligare fossilfri energi till konkurrenskraftiga kostnader, välfungerande tillståndsprocesser och kostnadseffektiva styrmedel och regelverk. Innan dess hoppas vi dock att åtminstone vissa av de invändningar som vi påtalat ovan kan åtgärdas under de kommande förhandlingarna i EU-parlamentet och trialogprocessen.
