Tempo avgörande för den klimatpolitiska handlingsplanens framgång 

Idag presenterades regeringens klimatpolitiska handlingsplan – ett viktigt styrdokument för Sveriges klimatomställning under de kommande fyra åren. Det är den näst sista klimathandlingsplanen innan 2030, när Sverige utöver utsläppsminskningar i industrin och ökat kolupptag i skog, mark och genom tekniska lösningar ska leverera minst en femtioprocentig minskning av utsläpp från bland annat transporter, byggnader och jordbruk. 

Åtgärderna som genomförs under de kommande fyra åren kommer att vara avgörande för svensk måluppfyllnad och det svenska näringslivets konkurrenskraft. Beställningen från näringslivet har varit tydlig: en ambitiös plan, som ger goda förutsättningar för svenska företags konkurrenskraft genom kostnadseffektiva utsläppsminskningar såväl i Sverige som globalt på både kort och lång sikt. 

Över hela Sverige planeras investeringar som ska ta Sverige till nettonoll senast 2045. Stora satsningar på utsläppsminskningar görs i näringslivet, men för att arbetet ska kunna accelerera behövs bättre förutsättningar från politiken. Den presenterade klimathandlingsplanen ger en bra grund. 

Den klimatpolitiska handlingsplanen ger tydlig långsiktig riktning som ska ta oss mot såväl uppsatta 2030-mål som nettonoll 2045, samtidigt som Sverige stärker sitt bidrag till den globala omställningen. Den innehåller också flera förslag på styrmedel och åtgärder för att stärka svensk elförsörjning, både genom utbyggnad av fossilfri el och nätinfrastruktur, men också för snabbare elektrifiering av industri och transportsektor, ökad förutsägbarhet och effektivitet i miljötillståndsprocesser och för att skapa en mer hållbar och tillförlitlig transportinfrastruktur. Det är också positivt att en bred styrmedelsutredning tillsätts under 2024, för att utforma vilka ytterligare styrmedel som behövs för att Sveriges åtaganden i EU ska nås på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, samtidigt som ineffektiva nationella styrmedel ersätts. 

Det är välkommet att regeringen sätter klimatpolitiken i en större kontext – vi behöver en stärkt omställningsförmåga i hela Sverige. En ambitiös utfasning av utsläpp måste kombineras med en lika ambitiös omställningspolitik – det handlar inte bara om utsläppsminskningar utan även om näringspolitik, energipolitik, miljöpolitik, utbildnings- och forskningspolitik, ekonomisk politik och säkerhetspolitik. Omställningen behöver också förankras lokalt i landet, för att hela Sverige ska se möjligheterna som klimatomställningen erbjuder. 

Ett viktigt verktyg för att sammanlänka klimatpolitik med övriga politikområden är den cirkulära ekonomin, och här hade näringslivet behövt stärkta marknadsförutsättningar för att möjliggöra omställningen. Regeringen lyfter ökad resurseffektivitet i ett antal sektorer, men en översyn av hur svensk lagstiftning på bästa sätt skapar förutsättningar för den cirkulära ekonomins framväxt i hela samhället saknas. 

Överlag presenteras flera välkomna åtgärder. Den största utmaningen för regeringen blir nu att leverera på högt uppsatta mål och ambitiösa planer. Förutsättningarna för omställning måste komma på plats under mandatperioden och genomförandetakten öka. Näringslivet står redo att accelerera allteftersom handlingsplanens åtgärder införs. 

Genom att visa att utsläppsminskningar och miljöhänsyn kan gå hand i hand med en socialt hållbar samhällsomställning, som stärker svenskt välstånd och tillväxten i den svenska ekonomin, kan Sverige bli en global förebild för hållbar utveckling. Planen ger en tydlig riktning, men hurraropen får vänta tills vi är säkra på leverans – utredningar skapar varken omställning eller konkurrenskraft.