Det svider i plånboken, både hos privatpersoner och företag. Elpriset svajar upp och ner och framtiden känns högst osäker. Elförsörjningsfrågan har blivit både en här-och-nu-fråga och en långsiktig opinionsbildande fråga. Marie Knutsen-Öy som är policyansvarig för elförsörjning hos Svenskt Näringsliv, ger sin bild av vad som händer.
– Stora delar av Sverige känner av väldigt höga pristoppar. Att det sker beror framförallt på två saker. Det ena är situationen i Europa, med den energibrist de upplever. Det andra är att vi i Sverige har en lägre produktion än efterfrågan i södra delen av landet men inte i den norra, dock är överföringen från norr till söder inte tillräcklig, något som förstärkts av nedstängningen av kärnkraften i söder.
– När näringslivet ställer om och fasar ut fossila bränslen så innebär det att vi kommer använda mycket mer el. Vi skapar en stor förändring och elsystemet är vårt verktyg. Eftersom elsystemet redan idag är hårt pressat så blir det långsiktigt en utmaning om vi ska lyckas få fram tillräckligt med fossilfri el. Nu är det inte bara södra Sverige som drabbas, utan hela landet - då omställningen till fossilfri produktion är enorm i norra Sverige. Vi behöver en stabil tillgång på fossilfri el, till konkurrenskraftiga priser för att omställningen ska bli till. Här har vi en utmaning som vi börjar se vidden av.
– Vårt elsystem är trögrörligt och därför är det viktigt att redan idag fatta beslut om hur vårt framtida elsystem borde se ut. Det tar tid att bygga både elnät och elproduktion. Därför finns det få alternativ utom att skapa mer flexibilitet på användarsidan, vilket är en stor förändring och kommer till en kostnad. De som har möjlighet kan ändra beteende och förbruka el när det finns mycket och billig sådan men många företag kan inte styra sin förbrukning. De behöver förbruka el när deras tjänster och produkter efterfrågas. För dem är det viktigt att det finns prissäkringar till rimlig kostnad, exempelvis fastprisavtal.
– Många! För att nämna några så väntar vi på Taxonomin, hur hållbar kärnkraften ska anses vara. Sedan kommer energiskattedirektivet, förnybarhetsdirektivet och dess påverkan på vätgas, energieffektiviseringsdirektivet på EU-nivå samt elektrifieringsstrategin. Alla dessa förslag och arbetspaket kommer att diktera framtidens elförsörjning.
– Kanske mest intressant är miljöprövningen av vattenkraften, som ju är en del av ryggraden i det svenska elsystemet. Just nu pågår en omprövning av vattenkraftens miljötillstånd med syfte att modernisera tillstånden och implementera EU-direktiv.. Mellan bransch och politik finns målet att inte minska vattenkraftsproduktionen med mer än 1,5 TWh. Men det finns risk att det blir högre och den processen behöver ses över.
– Det finns ett flertal, men låt mig ta de tre viktigaste: