”Vi behöver vattenkraft, vindkraft och kärnkraft”

Det finns en stark vilja inom näringslivet att ställa om men det handlar om stora investeringar, långa planeringshorisonter och genomförandetider. Därför är det viktigt att det finns förutsägbarhet och långsiktighet från politikens sida. En stabil elförsörjning till en konkurrenskraftig kostnad har varit avgörande för den svenska industrins globala konkurrenskraft. Så kommer det även vara framöver, menar Marie Knutsen Öy, ansvarig för energipolicy, Svenskt Näringsliv.

– Näringslivet är dragkroken för klimatomställningen och det är i näringslivet som omställningen måste ske. Sveriges förmåga att fasa ut fossila bränslen bygger på att vi har en stabil elförsörjning och att vi har ett elsystem som klarar av att möta kraftigt ökad elanvändning, sa hon på ett seminarium i Almedalen som arrangerades av Svenskt Näringsliv.

Marie Knutsen Öy lyfte även fram att Svenskt Näringsliv sedan 2019 har drivit projektet Kraftsamling Elförsörjning.

– Inom projektet har vi haft en helhetssyn på hela elsystemet och målsättningen har varit tydlig. Vi behöver ett elsystem som är till för användarna och som levererar fossilfri och stabil el till en konkurrenskraftig kostnad.

Nyligen släppte Svenskt Näringsliv en uppdaterad scenarioanalys som utgår från en användning på 290 TWh el i Sverige fram till 2050. Analysen visar även skillnader mellan ett 100 procent förnybart elsystem och ett teknikneutralt elsystem.

– Den visar att ett teknikneutralt elsystem har en mycket lägre kostnad, mindre ytor för kraftproduktion, mer robust mot väderförändringar men även förändringar hos våra grannländer. Framför allt visar den att vi behöver vattenkraft, vindkraft och kärnkraft.

– När vi ser hur elsystemet ser ut framöver så ser vi att vi har tekniken men näringslivet behöver ha en klimatpolitik som även innebär näringspolitik och energipolitik.

Krävs ett samhällskontrakt

Enligt Svenskt Näringslivs scenarioanalyser kan utbyggd kärnkraft leverera mellan 50 och 90 TWh ytterligare i elproduktion per år. Desirée Comstedt, chef för affärsutveckling kärnkraft Vattenfall, menar att det är ”absolut realistiskt”.

– Men det krävs att vi skulle få till en typ av samhällskontrakt för att vi skulle få till det. Då gäller det att vi har en politisk stabilitet över blockgränserna och som också håller sig över flera mandatperioder. Tekniken finns, pengarna finns och behovet finns definitivt, sa hon på seminariet.

Hon efterlyser en politisk vilja, ett värdesättande av leveranssäkerheten och en teknikneutral syn på helheten av elsystemet.

– Både i Sverige och hela Europa sker en utfasning av den planerbara kraften som sker i samma takt som vi bygger väderberoende kraft. Den ekvationen går inte ihop om man tittar på helheten. Vi har inte den lagringskapaciteten som behövs, och vi har inte ett system som kan försörja oavsett väder.

Även om utvecklingen av vätgas som energilager går väldigt fort i dagsläget menar hon att det är väldigt dyrt.

– Lägger vi in kostnadsperspektivet i det här så är jag övertygad om att man kommer att behöva även kärnkraften för planerbarheten.

– Men vätgasen ska också göras utifrån något kraftslag. Att bara producera vätgas med hjälp av vind och sedan producera el med hjälp av vätgas, den ekonomin tror jag är svår att få ihop.

Överens om problembeskrivningen

Annika Strandhäll, klimat- och miljöminister (S), lyfte under seminariet fram behovet av att skapa långsiktiga spelregler.

– Vi är helt överens om problembeskrivningen, vi vet att vi behöver speeda upp, dubblera elproduktionen, bygga ut näten, korta tillståndsprocesserna och vi behöver använda olika energislag, sa hon.

Carl-Oskar Bohlin, energipolitisk talesperson (M), sa under seminariet att Sverige har ett ”destruktivt energipolitiskt mål”.

– I grunden har Sverige under väldigt lång tid präglats av en energipolitik som inte tar hänsyn till fysik. Fysikens lagar trumfar politikens och det är det som vi just nu får erfara i det svenska elsystemet.

Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv betonade att klimatomställningen är en av vår tids största utmaningar och att Sverige har goda förutsättningar att ta täten.

– Det bästa vi kan göra är att säkerställa att svenska företag har rätt förutsättningar för att göra sina investeringar, leda klimatomställningen och därmed exportera klimatnytta. Men då måste vi ha fossilfri el.

– Det finns investerare som är beredda att ta risk i olika energislag. Undanröj hindren för alla energislag och korta tillståndsprocesserna. Det är bråttom, sa han.